Aftonbladet – 22 juni 1865, sida 2

ria Josefa är mera intresserad än någon af de andra, ty hennes största glädje i verlden är att göra ondt, och syn erligast att oripa ett tillälle dertill, som länge halkat henne ur händerna. För dem alla är Eduardo en brottsling, ställd utom lagen. Men han har också medbrottslingar, den olyckge, Amalia, mig och kanske ätven Florencia och hennes mor. Min Gud, huru skall jag kunna besvärja alla de faror som hota oss! suckade Daniel inom sig, för första gå:-gen orolig och osäker på sig sjelf vid tanken på de faror, hvarat haus vänner omgäåfvos. Genom en underlig kontrast i naturen äro ofta de menniskor, som ega den strkaste karakter och kratter för stora politiska verk eller vapenbragder, svaga och nästan rädda, då någon fara hotar de varelser com genom vänskapens eller kärlekens band ärp fösenade med dem. Och Daniel, som med lugn kunde möta alla en blodig revolutions fasor, darrade i detta ögonblick för dem, hvilkas lif och framtid hotades af tyranniet. Emellertid mäste man mvänta händelserna och draga fördel deraf, ty om de äro stålet, så är jag flintanX, fortfor Daniel i sin tankemonolog, och under intrycket af dessa tankar gaf han sin eldige springare lösa tyglar. Natten var temligen mörk och kall; molen drogo långsamt och tungt öfver himmelen, så tungt ait det verkade tryckande på sinnet. Öuktadt mörkret varseblet Daniel dock, just der vägen tiil Santa Lucia stöter till Lurgagatan, sex ryttare som jagade framåt i s:räckt galopp, Ena hemlig aning sade honom att dessa ryttare på något sätt skulle komma att blanda sig i hans affärer, och drifven af en blixtsnabb ingifvelse höll Daniel in sin häst så att de före honom kommo in på Largaga