AMALIA. Roman i tvenne delar. ar Jose Mårmol). Men du gissade ändock icke rätt, anmärkte Amalia. Ah, det kan jag nog, om jag vill. Nåväl, låt se: hvem är författaren 24 Napoleon, hvars ärfda sjuklighet förökades genom hans omå.tliga kaffedriekande.4 s Alldeles icke; du kan ej gissa det. 4Bevars! Men så skall jag åtminstone bestämdt kunna gissa hvem som icke är författaren. Låt höra, sade Florencia, som änna stod vid fönstret, betrakiaude gravyrerna. Det är icke don Pedro de Augelis, ty den herrn drack aldrig katfe; han drack aldrig annat än brunnsvatten, den ohelsosammaste dryck i verlden, och det är förmodligen derföre lans historia blifvit så hårdsmält. Har jag icke gissat rätt? Det är Byron, din narr, Byron4, sade Eduardo, som just visade Florencia skaldens porträtt. Ahl Byron! Byron drack aldrig kaffe, endest derföre stt koffet var Napoleons faVoridryck; !y Pr du Amalia, Byron hatade icke Napoleon, men han var aiundsjuk på honom, ty han visste, den listige Ungels: munen, ett med dem båda, Nupoleon och hosom, skulle seklets begge störste män vö, 9) 5: A. B. n:r 83—85, 87, 89—92. 94, 96—102, 104, 146, 107, 109, 112, 113, 16.1 ), 119, ve 124 (By-—L25, 128—138 1