Aftonbladet – 20 juni 1865, sida 2

NionpE KAPITLET. Första akten af ett drama. Af alla de närvarande var Amalia den enda som icke kände doiia Maria Josefu! Ezcurra; men då denna närmade sig och Amalia fick se det skorpa, frånstötande ut. seendet och de fula dragen, den smala pan-. nän, det okammade håret, prydt af en ofant-. lig mörkröd rosett, hvars färg harmonierade nied hela hennes drägt, kunde den unga qvinnan ej undgå att känna en obestämd af sky, en otörklarlig misstro och rädsla, son: vjorde att hon knappast lade yttersta spetarne afsina fina fingrar i den knotiga hund, som räcktes henne. Men då Agustina genast yttrade: Jag har den äran att föreställa för er scfiora dufia Maria Josefa Ezcurra?, skakades Anna lia af en darrning, likt en elektrisk stöt. och utan att veta hvarföre, sökte hennes blickar Eduardos. Ni väntade oss väl icke i afton, i detta elaka väder?? sade Augustina till Amuliu, under det man tog plats omkring kaminen, hvarvid dofia Maria Josefa, vare sig af be räkning eller händelsevis, 1og en stol hel: vära Eduardo och till venster om horom. Amulia aktade sig väl att presentera Eduerdo. Aila de öfriga kände hvarandra geedun lauge Ja, sade Amalia till fru Mancilla, ?det var mig verkligen en angenäm öfverraskning att få se er här i afton.? Dofia Maria Josefa vilse nödvändigt att vi skulle åka ut tillsammans och då hov vet att jag så gerna far hit. gat bon ejel oefallving till kusken att köra hit.? Daniel ryckte sg i örsuroben och såg be änksamt in i den flammande kaminelden. ?Men i, alla fell?, fortfor Agustina, nl Vv e de exda som örd ute ? sfiva. Fog