Aftonbladet – 19 juni 1865, sida 2

ll SVEHNSK-HOTSK-UaHNSKL faUVIVIIUVER, 00JIN sen ock förenadt med läsrum, der svenska, orska och danska tidningar och tidskrifter kulle hållas tillgängliga, anhålla vi att få asta våra läsares inom hufvudstaden synverliga uppmärksamhet. Efter hvad vi erfarit, har visserligen redan ett betydligt untal delegare antecknat sig, och vi antaga, tt den vackra och tidsenliga planen skall unna förverkligas. Emellertid gifves en del omständigheter, hvilka vi anse oss böra ramhålla, i förhoppning att de skola ytterigare och från nägra rätt vigtiga, men ej uti den väl motiverade inbjudningen berörda, synpunkter visa den ganska stora betydelsen af det företag, som här är i fråga, och i någon mån medverka att för sakens främjande väcka ett intresse, starkt nog att låta den gagneliga inrättningen redan från början framträda i behörig omfattning och slå nog fast rot, för att dess beständ skall vara betryggadt. Det är alltför uppenbart och välbekant, för att behöfva genom några exempel styrkas, att i vår hufvudstad bildning och vetande samt aktningsfullt erkännande af litterära och vetenskapliga intressen och sträfvanden ej vunnit den makt och inflytelse. dem med rätta tillkommer, att de här ej utgöra det betydande element i samfundets andliga lif, hvarförutan den mångsidiga verkan, som en hutvudstad och der rådande ton och anda nödvändigt mäste utöfva på hela landet, ej kan i allo blifva hvad den bör. Utan tvifvel sluter hufvudstader inom sig ett stort kapital af lärdom, intelligens och bildningsmedel; men de befintliga kratterna äro alltför mycket spridua, sakna derföre den makt de borde ega att föririskande och förädlande inverka på ett samhälle lif, som eljest under den rastlösa materiella verksamhet, hvilken utmärker den närvarande tidsåldern, alltför lätt blir egoistiskt. Po ö andefattigt, ytligt, främmande för eller rentaf fiendtligt mot de högre intressen och ider, hvilka ej lofva en omedelbar ti:lök ning i njutning och beqvämlivhet. Sakna den af ett universitet i hufvudstaden beröfvar dessa krafter den sammanhållningspunkt de behötde och beröfvar dem de tusen kanaler till väckande och bildande inflytelse på befolkningens alla sferer och klasser, som en talrik universitetsungdom erbjuder. Under sådana förhållanden är ej att undre på, om stundom och ej utan skäl klaga: öfver umgängeslifvets och nöjenas på samma gång mer och mer växande anspråk på hufvudstadsbefolkningens intresse och inkräktningar på dess tid, som ock städse tilltagande tomhet. Är man ej blind för, hvarthän en sådan riktning kan leda, om den ej i tid bekämpas — hvilket allsicke med framgång kan ske medelst några mo ralpredikningar och dylikt, utan endast ge nom att erbjuda verklig näring åt menniskors bättre böjelser — så måste man med tillfredsställelse helsa hvarje, äfven dei allra minsta, steg som tages i ändamål at: öka, koncentrera och lätta tillgången till bildniogsmedel, samt hvarje tilltälle som öppnas till beröring mellan bildningens målsmän och de bildningssökande — en beröring och bekantskap, hvaraf en fruktbrin gande samverkan i många stycken kan väntas. Man är derföre de högt aktade män, som tegit initiativet till det ifrågavarande företaget, tack skyldig — och skyldig att ej svika deras förhoppningar om deltagande och bistånd från den allmänhets sida, hvars bä sta de haft i sigte. Vi tro, att det tiller nade lånbibliotekets och läsek.:binettets begränsning till de tre nordiska ländern:s ve-l. tenskaphga, vittra och politiska litteratur. på sätt inbjudningen utvisar, nu vid töretagets begynnelse är särdeles lämplig och klokt beräknad. 1 afseende på betydelsen af våra brödraländers litteraturer för svensk. tör det tredje nordiska folkets, bildning be. hafva vi blott hänvisa till hvad i inhjudningen sannt och träffande derom yttras. Om detta företag vinner den framgång, det i så hög grad törtjenar, lärer, efter hvad v; tro oss veta, dr Seligmann, som åtagit sig dess organiserande, hatva förafsigt att derår gifva ett betydligt större omfång, att ut träcka detsamrua äfven till den tyska, franska, engelska och italienska litteraturen Dermed skulle omsider vår hufvudstad kom ma i besittning af ett atheneum i vederbörlig omfattning, en inrättning, som i utlandet många småstäder ega, och hvaraf behofvet här blir med hvarje dag alltmera känbart. Hvad angår det svensk norsk-danska lån biblioteket, förekommer ytterligare en om ständighet af rätt väsentlig vigt, tjenandr att anbefalla det hos alla litteraturens vän ner. Det är obestridligt att hägen att görs bekantskap med Norges och Danmarks litterära skatter på sednare aren växt, och at: dessas spridning hos oss filltagit; men lika visst är, att det långtifrån skett isädan omfattning, som önskligt vore med afscende på såväl det rika bildningsstotff de innehålla som den befruxtande inflytelse de kunde utöfva på vår egen litteratur, utgångua som de äro från nära beslägtade folk med hvar sina egendomliga anlag. Bland de flera hindren för en sådan allmännare spr dning är norska och danska böckers dyrhet ett af de svårasie. De flesta bokköpare måste, likt andra konsumenter, göra en skilnad i sin litte ära konsumtion mellan nödvändighetsartiklar och mindre nödvändiga eller lyxartiklar, och nöja sig om de kunna förvärfva de forre samt betvinga frestelsen att ega de sednare. Det gäller isynnerhet vid tråga om de mycket dyra norska och danska litteraturulstren. Vi föreställa oss att mången svensk gerna skulle vilja förskaffa sig nöjet att läsa t. ex. Aug. Bournonvilles snillrika memoirer öfver sitt verksamma och berömliga teaterlif, men hur många äro väl de, som ej behöfva tveka eller vägra sig ett nöje, som kostar 546 rdr? K. M:t har, enligt Posttidningen, under den 9 innevarande månad utnämnt och förordnat : vid Andra lifgardet: till underlöjtnant, utexaminerade kadetten vid krigsakademien E. J. M. Henström; vid Svea artilleriregemente: till underlöjtnant. sergeanten J. D. Haasum;