rar Mormon-Codex och sin fader för att bevisa, att månggiftet är fördömligt. Svenskt, Norskt och Danskt lånbibliotek i Stockholm. Det torde blott behöfva påpekas för att blifva insedt och erkändt, att det skulle lända den litterära bildningen i allmänhet och folkupplysningen isynnerhet till stor vinst och förkolran, om åt hvarje mera betydande norsk eller dansk skrift kunde beredas inträde bland den svenska läsande all mänheten. Härigenom skulle vär egen Hitteratur erhålla eit i flera hänseenden önskligt, värderikt tillskott, hvaraf hvarje litteraturvän kunde skörda gagn och glädje. Af ännu mer omfattande betydelse är, att det stora antal medborgare, som ej haft tillfälle att offra år af sitt lif på studiet af främmande språk och följaktligen äro hänvisade uteslutande till svensk läsning, skulle med ringa möda och kostnad få tillträde till: en annan, i många riktningar utmärkt och jemförelsevis rik litteratur, hbvilkens skatter skulla väcka läslusten och förädla smaken — äfven med afseende på vår egev litteratur — på samma gång som den ökade deras kunskapsförråd och vidgade hela deras andliga synkrets. Spridningen af norsk och dansk läsning skulle sålunda komma Jäsare på hvarje bildniogsgrad till godo. Då man inom en litteratur möter sådana namn, som inom den norska: Wergeland, Welhaven, A. Munch, Björnstierne Björnson, Keyser, P. A. Munch, Hansteen, Wexels, Bilert Sundt, Ivar Aasen, L. Kr. Daa m. fl., och då vi besinna att denna litteratur tillhör ett med osa äfven politiskt förbundet brödrafolk, så kan ej betviflas, att det rikligt lönar mödan att undersöka och njuta den. Och att i maklig likgiltighet förblifva obekant med mästarverk sådana som Holbergs, Ewalds, Wessels, Baxgesens, Oehblenechlögers,. Grundtvigs, I. L. Heibergs, Blichers, Ingemanns, Paludan-Miillers, Hauchs, Hertz, Chr. Winthers, H. C. Andersens, Plougs. Oersteds, Sören Kierkegaards, Raskes, N. M. Petersens, Worsaaes med fleres, medan man flitigt studerar franska och tyska arbeten, ofta af underordnadt värde, det är dock att gå öfver ån efter vatten. Ja, det är för svensk man och qvinna att sakna sant bildning. Den tid är längesedan borta, då den äkta bildningens prägel allena bestod i kännedom, stundom ganska medelmåttig, af latinska språket och litteraturen, och den tid måste erkännas vara inne, då en hvar. som vill göra anspråk på att anses såsom ver.-i ligt bildad, först och främst bör hafva tillegnat sig, utom vär egen nationallitteratur, en någorlunda grundiig kännedom om Ge båda andra nordiska ländernas litteratur. Hen för att komma derhän, är nödvändigt att norska och danska böcker blifva lättare och snabbare tillgängliga än hittille. Undertecknade anse detta vilkor, hvad hvefvudstaden angår, lättast uppfyllas genom stiftandet af ett länbibliotek, och har undertecknad, Seligmann, beslutit att, i förening med en Svensk, Norsk och Dansk bokhandel, inrätta ett sådant, derest ett tillräckligt antal deltagare sig anteckna. Man har ansett önskligt, att, om möjligt, i lånbibliotekets lokal öppna läsrum, der äfven de förnämsta svenska, norska och danska tidningar och tidskrifter vore att tillgå; men för denna vidsträcktare plan kräfves naturligtvis en högre afgift än för den förr. Vi tillåta oss således att framlägga tvänne förslag och inbjuda till teckning för ettdera af dem. Enligt det förra får hvarje deltagare, mot en årsafgift af 10 rdr, rätt att ur biblioteket dagligen Jåna en volym; enligt det sednare har deltagare, mot ett tillskott af 5 rdr, utöfver den nämnda årsafgiften, dessutom tillfälle till tidningsläsning i ofvan antydda omfång uti bibliotekets läserum. Företagets framgång i endera formen ir betryggad, om femhundra deltagare teckna sig för den ena eller andra. af dessa planer, hvarvid — om det ock ej kan uppställas som bindande vilkor — man antager såsom en vigtig förutsättning för det med betydande kostovader förenade företaget, att deltagarne ej efter första årets förlopp draga sig tillbaka, utan genom fortsatt prenumeration betrygga den gagneliga inrättningens bestånd, som de grundlagt. Lånbiblioteket skall, derest den teckning, hvartill vi härmed vördsamt inbjuda, företer ett gynnsamt resultat, öppnas den 1 nästkommande Oktober. Grundadt på ett omsorgsfullt urval af den nordiska litteraturens alster — de vigtigaste och vest begärliga i lera exemplar — skall det skyndsamt ökas med utkommande skrifter, för hvilket änlamål ordvade förbindelser äro inledda med ookförläggare i Kristiania, Köpenhamn och! Helsingfors. Närmare bestämmelser rörande utiåningen skola framdeles meddelas. Stockholm i Maj 1865. : ÅA. Andersson. J. Arrhenius. F. T. Berg. Prof. vid Carol, Sekret. i landtbruksChefför stat. institutet. akademien. byrån P. E. Bergfalcek, N. J. Berlin, A. Blanche, Prof. emerit. Generaldirektör. F. d. riksdagsman. 1! A. Fock, L. J. Hierta, H. P. Malmsten, . Prof. vid Tekn. Grosshandlare. Prof. vid Carol. institutet. institutet. Chr. Naumann. J. I. Nordström. i Justitieråd. Riksarkivarie. C. G. Qvarnström, P. A. Siljeström, Prof. vid Akad. för de Rektor vid Nya elefria konsterna. mentarskolan. C. Skogman, C. F. Sundevall. Kapten i K. M:ts flotta. Prof. vid Vetenskapsakademien. A. O. Wallenberg, Grosshandlare. i J Seligmann, Filos. dokt. bokhandlare.