Aftonbladet – 17 juni 1865, sida 2

soner, uten att känna någon, ja, utan attji ens ha sett dem förr, utem värden? t är ganska egendomlh så fullkomligt oberoende ull tid, ner, inivt tecken till gåve.l. pinar er hbverken utt Gansa! eller aut bli 4 icke ji zon som genom try ruggar i cka ett plas punseh. sådana I förbällsnden kuude jag ostörd göra minaj iakttogelser, och om jag enter ett ä flyktigt s pås scende skulle väga yitra ett omdöme om den eorsicanska coci ve detsamma ganska tördelaktigt, t mer som denna fest. — möjligen högre befallning — bade en na; söt demukratisk anstrykning: — hos damerna mycken grace, ja äfven skörhet: hos männervu återtinner man ofta ett distinguvradt yitre och något som anger intelligens och skarpsinnigher. M ligen har der siva goda skäl att man så tliist rekryterar på Corsica för den fransko polisen. Prins Napoleon, för ighet egcutligen var ken all denca tilstalld, lämnade densamma redan klockan 11, och en bulitimma sednare ångade han af till Spezziu på sin Instyacht Prins Jörome Han tycktes vara tröst eler bestyret här med öppbandet al ex o bh aft ckningen af NaI vid sistnämnde tillfälle. Jag har ist det i tryck: nägra kommentarier rötver höra ej hit, men de kommu säkerligen ej utt låta vänta på sig. Insan nm lemnar Bastia bör ni ej försumina alt se den en bull mil vtom staden beena grottan S:t Brundo. Den har tyckej ar grottan vid Villa Pailavicioi, som ni ju bar gett, med deu skilnad dock av monj r färdas till fots i stället för i far till dea ändan h.ra er en vagn sugeriet, eller ock rida, ty 4 ler publila åkdon känner man ännu a ej till den från Livorno kom bären till ör la Mad norra kust. Ombord gjorde jag en intress: skup i ölversie Peura, tm, efter hvad Garbalui sede sade mig, stridt under hovom med mycken bravour; jag erinrer mg ofta ha läst hans namn i underrättelsernu eniern i bulien ären 1559 och 6U. ritning över Garibaldis intog i Neapel och hans möte med Victor Emaanel, vid hvilka båda tillfällen öfverste Peard ärverunde, fängslade ull mm uppunirkDi Garibalmi, tillade han, skiljunde sig något hän oss, red konungen till möes och helsede Ekonom som huhens konung. tuktades månget a. Ett dylikt drag al sjullvppoltring och storsinthet, inträllur också ej en gång hvarje sekel. Vi sutto länge sumspråkande på däck, ty hafvet sted som eu spegel och natten var skön. Pötöljunde morvon klockan 5 hörde jag unkaret gå, o famtidiat nägon knacka på min hytt: ?Lolo! are you reudy? ? det var min vän från förerächde alton som rejan var på benen. Vi foro i land, fingo Ne a suker visiterade al den ielieuska in Iberjeningen — Ia Madelena är italienskt — och jag lick mig straxt en båt till Caprera, som ligger på en knopp heltonls utsteno deriirön. Oiverste Pearu, som ämnade hos Guaribaldi nägra veckor, stannade tillsvidare på la Madelena. Jag uppmuntrade mina rocdere alt ro på och löftet om buona nuntms (Ane Nspeng r) tycktes ha god ver: kan på g 1 bade vi Capreri ratnslör eo Nidt på ör, hvars sterila yttre i skulle vilja likna vid ar de nuk näste öarne i Bohuskiuska skären, och hvarat C bär mäste göra ett pinsamt in på e tänkavdr, lig eve litet 3 hv: srappedt hus. På ullfrågaw a na fö , att det var — ia vid Sardinicns sant bekantpelzzo di Generule?. Det vill i allmä het icke mycket till att et hus i Pe lien, Jiksom i Frankrike, all få berämvingen at palszzo och chå:eau; det beror altare på egarens rens och samhällsställ. ning än på husets beskaffenhet. Vi gingo i lund på värmaste bästa siälle nd bergskreivorna, nr lärer 2ga eu godt siycke läng och med se gande en ul kaurlarne sow re, nådd. vi eller tio minuters raskt göende blant år och stenar, boningshuset, der vi, som ni minnes frän början al mitt bref, mo in i köket. Men det gjorde saken. Den yngre sl Garibaldis Iicchiotti, kom vänlivt emot mig, Om jug önskade talu vid hans f.de varde att underr leriid jn i me och lof ita bor om, Vi gingo emelullen, bvarest Menoui, den äldre brodern, och mvejor Basso, generalens sekreterare, höllv på med sin fruk ast, oaR ludt klockan var endast 10 7. Mor stund har guld i mund?, tövker troligt generalen, ty han sger sjelf vanligen up; vd soluppgå en, och ömgilningen, sul ilskar och vördar honom Över ullt uvnat, öler gerua bavs exempel. Jag allemnade till mo jor Basso mina relomimendativusbref och mitt kort och belantskupen var saart gjord. En stund der etter ökades sällskapet med signora Teresa, Garibaldis dotter, gift med advokaten Cuu 20 från Ilon bjöd mig de deras euk kost, och Get smakade törträffligt. Här hade uten vågOn, Om ock TluE2, om itahenska språket, ty ar de tre närvarande talar ingen annat in modersmålet: Ricchi otti deremot, fom varit i skolv i Euglena, tuälar bra e Efter en qvorts timmas väntan, hvarunder frukosten hade blitvit bade expedierad och undaenstökad, e Gariba!di, klädd, som I på porirätI terna, i den ri och med den rumbet och vänlighet, som är honow så egen, bad I a. välkommen, på somm för äl ligen först tid hön slu morg ö promenad De öiriga närvarsnde! lemaade oss vn na och samtalet fört1 gick ostördt i mer än ea timmas tid. il Det törsta intrycket jog erfor vid detta länge eterlävgtade möte, var utomordentligt angendun. Med mycken bestämdhet il it ir Garibaldi vägot obeskrifbgt )! lät och uldragande, som uldrig fortelar verkan, och som på samma gåvg det : azerar, kommer en, så ot a, Bl ör ögonblicket glömma ens egen ltenher ansigte mot e med denne store man. Hur ofta har det ej höndt er, liksom! mig, att ni vid sammantråfiwdet med näsou hö son, eller vid något högtidlig ; ibälle, känt er i början litet rörsegd, och ke fört rätt fram hvad ni egenligen hade ! utt vndroga. Det behötver vi ulls ickel bejara, d i trälar Garibaldi: efter en I alftivan som om jr Ni b manvaro tycktes det mig g känt honom länge. är säkert ei att I dä 1 or