Aftonbladet – 17 juni 1865, sida 2

män, då den frågan i besvärsväg d. K. M:ts prötnin Äro dessa förklarin åtminstone ge under sgrunder riktiga eller den officielles s upp i frågan ligga cura tillhands, antingen bäst varit alt, när ett misstag bliivit vegånget, som pätagligen kränker grundlagen, i ud vända om och tta hvad som ftelats, eller att envist vidhälla och med udvokatoriska spetsfundigbeter försvara en oriktig äsigt, som icke är hållbar? Oange nämt är det visserligen alltid, då ngsmukten nödgas erkänna sig ha begätt ett misstag; men vida värre är det, om Vidhållandet at ett misstag leder till en rån domaremakten utgiende dekonfityr, och be tänkligt är det älven, om donuremakien skall nödgas häfda grundlagarne mot regeringsmakten. ål. i En svsusk resandes besök på Corsica och Gaprera. (Utdrag vr ett bref.) Ajaccio den Ni ber mig gina en liten skildrins utfivet till Corsica och mitt besök hos Garibaldi på Caprera. Jag vill i det hänsee set så mycket hellre gå er önskan till tes, som min beundran för denue ovan man endast ökats efier min personliga be kantskap med honom Låt mig till att börja med säga er, att det alls icke är någon så lät suk att komma ull Caprera, som ni torde tro, och detta är troligen avledn ngen hvsrföre man i det hela känner så litet om generalens vistelse derstädes. Förvissad emellertid att edra varma sympalier icke svalnat, och under förutsättning att ni ej nu siraxt vill blitva införd i köket hos Goaribaldi, liksom blef af mis8tag, vill jag inleda min lilla skildring med nägra iaktiegelser ölver Corsiea och nägra, uppgifter på fortskulflningsmedlen dit. hvilka sednare ej kuppa vara så alldeles ur vägen, i fall ni sjelf skulle få det infullet att besöka dessa trakt I För att vå målet för edra övskningar — jeg antager att det är Ciprera — stå er) trenne utvägar till buds: ni NH ner åvgbäralägenhet en gång i veckan fian Marscille till Ajuecio Parto Torres på dinien, korresponderoade med italienska ångbåten till la Madelena: hvarje onsdagsotson ängbåt nn Nizza ulternerande till Bas tia eler ecio och slutligen tvenne gånger i måuden än gbårslägenhet från Livorno till Bastia och la Madelena. fom en routinerad tourist in det är fördelaktigare i fall ni kommmer från Paris att ta ubåten i Marseille, än ett töret bege er till L.vorno, allvubelst om sö illa ville sig, att ni der inträffade dugen efter tåtens afeåvg. Jug för min del cembarkerade i Nizza och det bekom mig ej illa, åtminstone vi hävtre ön de flesta afn medintressenter. Vid soluppgången jande morgon hade vi reduu Corsicas n udde i sigte, och kl. 11 på f. m., efter 14 tuimmars resa, löpte vi iv i Bustias hamn, Staden är byggd iamfileatrulisk form omkring hamnen; och omgifven på sidorna af orangeon-, oliveoch vinodlingar. Sedd frän sjösidan, erbjuder den med sina vackra ! jku jer, sin molo, shuande vig med eu fyr ruinerna af dess fordra befästni dess gamla kloster m. m., denna på sitt sätt) I monumentala, men dock förlalva anblick, som så karakteristiskt utmörker flertalet af de itelienska städerna. I Redan på ångbåten uppvoktas pi af LötelD om på blundud franska och italia värlfva er, och eom ha sig nerligen sngeliget et bjelpa er bäru någon al edra smärre ellekter: de anse sig dermed ba så mycke. tre fasia pi er. köbner ju sedan gominalt obehöget med embarke en och debarkeringen i bat i alia Medeit de afrikar undantagna, För att i någon män ND det, hu på sednaste ti en flvra at de bolag, som der ombesörja trotiken, vidingit kloka i it, emot en liten förböjnirg i possageroreafgiften, gratis tillhandsh de resande butar i hamnarne. Jag vill just ej påstå att dessa båter alltid äro de svygg patej men genom ta arrangement beredes r tillfälle att blitva lendsatt, uten alt ert snliga goda humör undergätt nögon förändring. Jag vill ej uppehålla mig vid hotellväsendet på Corsica, men på det att ri ej måtte blifva alltför vangenämt ölverraskade vid er ditkomst, vill jag endast tillävga att en vi lätt att) i bå jemförelse med vära kongl. sven gästfraregårdar säkert skulle uttulla till des s fördel. Gargonen, som på upp er vid bordet eller 1 ert rum, behåller mössan på och oftust älven cigarren i munnen: en allt detta är ej mycket all undra resunde fanas helt och hället. r 10 v:ot 1 utt ingen i detta K funderar på någon törbättring -I hvad som finnes i itrågavarande hänseende, längt mindre på att OP sa något nytt. Om Bas det tick al företrädet i och ännu invånare, är föca alt s t kades jag ej under min 3 der hitta på något SN att omnämna, undantag al en af Napoleov I, hugoe n I mermor al Borerlinaren Bertolioi. Den re Mannen står der ganska jun m med blicken riktad mot Elba, som skön es tycliet från platsen. Norr om Elba ligger Capraja och ftöder-ut ön Monte Christo. I Doagen efter min snkomst hugnades s den, eller rättore sagdt mr Vallery, portu2isisk vicekonsul och chef för ett ar de stö ett besök af pr ppoleon. Eburu nämnde besök sakoude ull ofticiel natur, hade mynghelerna uppbjudit all sin förmåga all ge studen ett hyfsodt yttre, man sopade gaforna, man hängde ut tricoloren m. m.. men mer än allt d hade, enligt min Åsigt ull stadens nm tidliga utseende bidr ett förbud att för den dagen j få torka kläder och trasor på halkongerna och utanför fönstren, denn öfverallt I södern. och synnerligast i ien, vedertagna os En visit hos nämnde he Vul y tillskyndade nm n nOggranns uppgifter på ängbåtslägenhu terna, älven en idving till hus est, hvilken jag med nöje antog. Hr Vallery fick för några år seden det! iofallet av slå folket med häpnd. och han sig ett magnifikt hov! ga husen i Bastin, Aug. bibehålla de goda stadsbocrna aktign sinesstdmnin un 0.000 fra fen rå gavarande för äran att blund sina räkna kejsarens kusin. Jug lemnar hr ohemult alt fäsem hov ätminslone I Iveurs sistel re ängbätsbolagen i Medelhafvet, med hög