Aftonbladet – 13 juni 1865, sida 2

staden och anfaller den, om han anfaller Rosas och strider med honom pa gatorna i Buenos Ayres, skall han sannolikt segra. Först emedan Rosas nästan icke har några linietrupper i staden, för det andra, emedan befrielsehärens fullkomligt oväntade ankomst skall kunna genombringa en reaktion, då hvar och en kan se och ej kan tvifla på att Lavalle verkligen är der och att man kan förena sig med honom utan att behöfva frukta ang:fvelser eller behöfva stå allena. Och om detta angrepp kunde sättas i förbindelse med en landstigning af orientaliska) trupper eller emigranter, skulle framgången vara så nära fullkomligt säker som möjligt. Detta är mina äåsigter, seiior, detta är egentliga ändamålet med min resa: jag ville beskrifva det verkliga tillståndet hos oss, kanske beröfva er några förhoppningar, men i utbyte derför gifva bestämda och vigtiga lakta, på det man här skulle kunna täga erforderliga mått och steg. Nu återvänder jag till Buenos Ayres, der jag måste låta omständigheterna föreskrifva det handlingssätt jag och mina få vänner böra iakttaga. Kanske vi skola återse hvarandra — hvem vet! Vårt lands tillvaro står nu på spel: om våra vapen segra, seiior Varela, skall jag vara den förste att omfamna er; om de ej äro lyckliga — nåväl, då skola vi mn gång i himmelen återse hvarandra?, ade Daniel med ett småleende, som dock kunde förjaga det sorgsna uttrycket i lins ansigte, son framkallats af de sista orlen. Varela var synbarligen rörd. Agiiero tycktes vara fördjupad i tankar. Mr Martigny steg upp och lade handen sakta på Damels axel. . ) Irån Banda Oriental, som utgjorde en republik för sig, med Rivera till styresman.