Aftonbladet – 13 juni 1865, sida 2

skref hastiga cirklar i luften med sin käpp — hans otålighet var större än hans kallblo dighet. Det är otroligt, men det är dock gan ska säkert, svarade Daniel; förklaringen a detta moraliska fenomen får dock ej söka: i brist på fosterlandskärlek eller tapperhet ej heller deruti att våra landsmäns karakter. blitvit förändrad eller förvekligad. Men de: finnes en annan orsak, som håller dem fångne under diktaturen. Skall jag säga er den sefior Varela? Fortfar, fortfar, sefior Bello.4 Det är individualismen: det är den som är orsaken till hvad jag nyss uppgifvit så som faktum. Jag ser attsefior Agiero små. ler åt detta, men min ölvertygelse är i dette fall så stadgad, att jag kan uthärda till och med den förebråelse, som ligger i dette småleende. Ni bedrar er, setior, det är icke en före bråelse, svarade den fordne ministern. Det fägnar mig, sefior Agiiero.4 cMen fortfar, fortfar, jag ber er, sade Varela ifrigt. Nåväl, jag tvekar ej att upprepa dei individualismen är orsaken till allt det onda. Då Rosas kom till styret i Buenos Ayres, fann han icke för sig folkklasser, utan blott individer. Han begagnade sig af denna splittring, han ökade den till en otrolig grad derigenom att han utbredde korruptioven, icke till någon viss klass, icke blott bland det lägre folket eller blott bland det hög:e — nej, han utbredde aen öfverallt: han blandade de högre och lägre om hvar: andra, han såg blow individer öfverallt, icke något folk. Han skapade öfverallt förrädare, angifvare, spioner, han använde den starke och den svage, tjenaren och husbonden, den hederlige mannen och bofven