Aftonbladet – 12 juni 1865, sida 3

(OF dCt alerstaenae aret ervjudes anUungen Päivätär eller Folkvännen. UTRITE FRANKRIKE. Efter en af de högtidligaste och mest lysande debatter i det andra kejsardömets purlamentariska historia afslöts den allmänna diskussionen öfver budgeten den 6 dennes, hvarefter församlingen öfvergick till de särskilda punkterna deri. Thiers upptr två gånger på oppositionens vägnar un en allmänna debatten, båda gån Re med lysande framgång. Stående fast vid vid alla punkterna i sitt första tal, vidblef han ånyo, att sista ordet i ifrägavarande budget skall bli en statsbrist å 300 mill. franes, hvilken måste fyllas genom lån, samt rklarade till slut, att ställningen i haus ögon var beklaglig. Vuitry och Rouher ge: mälde Thiers, den förre å hans första, den sednare å hans andra tal. De upptogo alla sin motståndares argumenter, det ena efter det andra, och kommo naturligtvis till det resultatet, att ställningen var tillfredställande. Förbudet mot subskriptionen till en Lincolnsmedalj har blifvit återkalladt. Constitutionnel, som inuchåiler en not härom, påstår, att förbudet utfärdats endast inågra der, derföre att man der icke iakttagit polisföreskrifter; men detta är icke ant; ty förbudet blef verkligen utfärdadt, ickte sådan skundal, att det mäste upphärvas. Innan kejsaren lemnede Alg tog han farväl of ormån i Afrika medelst en proklamation, i hvilken han tackar densamma för dess arbeten och mödor. Han -ofordar soldaterna för deras ädelmod efter segern och för det de va Ge första att räcka en nskaplig hand åt araberna, hvilka hädenefter ntgöra en del af den stora franska familjen. ENGLAND. Den officiella London Gazette mnebåller I en skrifvelse af lord Russell till amiralitetet, med påbud, att sedan det amerikanska kriget nu faktiskt är slut, skola de fordna konfedererade staternas krigsfartyg undvika britiska hamnar eller genast lemna dem vid ventyr ait inom en månad bli desarmerade. fven Frankrike har fottat enahanda beslut. TYSKLAND. Preussiska deputeraden prof. Virchow hade rest bort på sjukbesök till Elberieid, då hr Bismarck tillskickade honom sin utmeaning i anledning af det förr omtalta nppträdet i representantkam svaret derpå angår, äro hr Virehows vänner enhälligt at den äsiet, ot i gen representant eger rätt att droga politiska i kummaren uppståudna frågor in på den personliga upprättelsens område. Storhertigen af Oldenburg skall ha fö )larat sig beredd alt, i fall hans anspråk på arfsföljden i Schleswig-Holstein ekuile godkännas, antaga de bekanta preuss fordringarne af den 22 Febr. i hela der vidd. Ryska kabinettet säges också nylig ha mycket bestävadt uttalat sig till för för de oldenburgska anspråken, och iörklarat, alt om de blefve gällande, den ryska alsägelseurkunden, som ännu icke existerar i rättsgiltig form, skall bli utfärdad. Den 6 Juni firades på slutet Babelsberg förlotnirg mellan prins Albrechis douer prinsessan Alexandrine, född 1842, oca hertig Wilhelm af Mecklenburg Schwerin, född 1827. Omkr. den 20 dennes lärer konungen af Preussen inträfta i Carlsbad i sällskop med br Bismarck. Dit väntas äfven hertigen af Grammont, grefvarne Scheel-Plessen och Karolyi, utom eretve Mensdorf!. Mötet mellan konung Wilhelm och kejsa Franz Josef er vara bestämdt att ega rum på Gyllene skölden?. ÖSTERRIKE. Wienertidningarne sysselsätta sig mycket med kejsarens resa till Ungern, som antagit hela vigten af en pohtisk tilldragelse. Emellertid göra de sig inga illusioner om de stora svärigheter, som möta för en positiv öfverensstämmelse mellan Ungern och dei öfriga kejsardömet; ty ungrarne vilja endast veta af en dynastisk förening, men allde!es icke något centralparlament: de fordra en ungersk minister och sin gamla konstitution, som de vilja efterlefva af egen fri vilja utan medverkan af tyska ministrar eller tyskt parlament, och i detta afseende äro alla partier af olika skäl ense. Kejearens besök skall utan tvifvel uppväcka de gamla lojala sympatierna, ej blott hos ungerskw folket, utan ock hos den unge kej saren, men det skallicke förmå åstadkomma nåcvon lösning :t frågan. Från Wien berättas, alt finansmini hade för rierna före a om upptagande af ett nytt lån å 50 m ner gulden. ITALIEN. Nationaliesten tirades den 4 Ju: i i deu nya hufvudstaden Florens medelst en stor gen Äånyo, och omkring klockan half 1:90 på