Aftonbladet – 12 juni 1865, sida 2

svarade Martieny, Pmen om jag visar c denna handstil, torde deraf spridas mer ljus i eaken.? Med dessa ord räckte mr Martigny et bre till Varela. CAhl utropade denne, me! ännu mer: intresse betraktande Damel. eDen herrn är vår gamle korrespondeu sade Martigny, hvars klokhet och talang vi redan länge beundrat.t Varela gick fram till Dani och, utan at öga ett ord, omfamnade han honom och tryckte honom länge och varmt till sitt bröst. Då de båda männen sedan långsamt drozt sig ur hvarandras armar, voro de båda yt terligt bleka och de ögon lyste al er fuktig glans; hvar och en af dem had: hvila vid fäderneslandets hjerta. kte Daniels hand med värm: och gick sedan, lugn och allvarlig som van. ligt, att taga den plats nära kaminen, som mr Mariigny erbjöd honom. eHar man förföljt er? frågade Warela. vändande sig till Daniel. Nej, lyckligtvis gjorde man det icke. och jag är för öfrigt, mer än någon annan. skyddad mot förföljelse i Buenos Ayres. UMen ni har döck emigrerat? återtog Varcla, förundrad beiraktande Daniel, medan Agiero satt och såg på den brinnande brasan och med den hlla käpp han höll i handen oupphörligt slog mot kanten af sina lur. Nej, sefior, jag har icke emigrerat; jag har blot kom på ett kort besök till Montevideo. Och ni vänder tillbaka? 1 morgon, utan tvilvel.t Varela såg på Murtigny med en blick. som denne förstod, ty han svarade genast: Ni förstår ej sammanhanget häraf, sefior