Aftonbladet – 12 juni 1865, sida 2

Medan uti den pågående striden mellan ceesarismen och d ien, ciesarismen otvilvelakiigt, 16 tältet, har ölverhanden inom vär verldsdel, ill fö ar den slughet: med hvilken det leon nt uppe rätthälla sitt välde, och ull följd at den framgång, som krönt R Is blodsarbete i Polen, har deremot i Nordamerika samn a strid fört en helt anno n utgång, och de sista händelserna i denna verls del halva dragi ett streck ölver de planer, som cwsaris tycktes ha byggt på den st inb fejden i Fi iaterna, och för hvilt förverkligande Mexiko skulle blirva utgång punkten. Det äte att se huru bände serna skola utveckla sig på ännu ett annat häll, der sama strid kämpas, uemligen I Sydvmer:ka, hvarest cesarismen represepieras fö ändligast af Brasilien och den demokratiska priveipen för ögonblicket af Parepnay, som oförlärsdt dragit till strids mot sn siore moistaudare. Den mellan dem pågående striden förijenar under dessa omoti digheter att följas med m intresse än man vanligen hos 033 egnur åt häudelsernau i dessa allägsn na Jänder. För att införa läsaren på krigets skåde-. plats, vilja vi med lednisg at ett i Paris nyligen utkommet arbete (Les dissnssions des Republiques de la Plata ct les machinations du Brösil) söka alt irmaställa en bild allundet, med anhällan likväl att man måne ha en karta till hands. ; Republiken Paraguay bildar en enklav mellan brasilianska omradet och tvenne t dande floder, Parena och Paraguny, hvil ötre delar tillhöra B inus hela den segetbara sträckan af dessa lor unda till deras sammanflöde vid Corrientes följa de republikens gränser, så wit Pa euny på visst sätt häller i sin hand nyck till de båda stora ingångar, som ledu Brasilien. Man skulle kunna artrep bliken Poraguay till följd afsitt geogratiska läge är hksom en kil insänkt i hjertat at Brasilien, Denna oafbängi republik är dock ick om Boliia ängd Ifrån den ötri verlden, ulda slår i omedelbar förbindelse med Europa genom mäktiva flodområde, som likt ce unen är öppet jör handelv. fnuan alltså de kejserliga fullmäktige komma till provinserna Mato Grosso och Parana med de för dem imda dekre terna, passera de, tack vare republikens godhetstulla medgifvande, Paraguays flöde räde, icke dertör att oden Parsguay ut den bästa och kortaste vägen, uten d ait den är den enda mellan kejsardömets bi deremel belägua och öde trakter och Jå sädana hinder och svå iahetu ståndet mellan Mato Grossos hutvadst Cuyeba till Ris Janeiro förekommer större i an och Paris. n Matto Gr n kom ed meå Bra iga delar floden Paroguay. som enda vägen från Rio Jonei Der r floden Paraguay nödvändig fi stiivuska kej int och c as två skäl. st oc imst gen ul floden betrygga de kejser de öfra provinsernas definföva bestånd: Gare skulle den äfven till dem öfverlemna de a proviaserna Eutre Rios och Corrientes, hvilka äro belägna öster om flod Purana, eom i sitt nedre lopp förenar med Paraguay. Aneu er, om Brasil ville läta Senna flod utgöra dess vestra gräns, betydde detta att på samma sång bemäktiga sig mynningarne til: Vermejo och Pilcor mayo, båda segeibara foder, som falla ut i Paragony och öiver hvilkas båda: der republiken Puragvay har oimskrö makt. Republiken Paraguay, såsom oufhän senicmot Brasiliens inre prov , förkunnar likt en naturlig härold deras pönyttlödelse genom öp pnandet al den fria skeppsfarten med den öfriga veriden. Det nukna ktun att den existerar i hjertat uf Ame vika antyder tillräckbigt början till en uppresning imot den af Brusilicn i provinserua Matto Grosso och Rio Graude bibehållnu kolonialförvaltningeos regim, som träder omanvde i vägen för befolkningens och de europeiska hundelsförbindelsernas fria utveckling. I Förr eller sednare, sannolikt genom omständigheternas egen makt skall Parugnays sjelfständighet älven mediöra Rio ndes, Matto Grossos och de ötrviga angränsande provinsernas. — Republiken Paraguay sjelt s oua sir ; ss0 har s skulle ej vara i stävd att häsma ciler öfvervinna det inflytande, sum dess eget empel på fullkomligt naturliga grunder måte utötva. La Platas källfloder Paraguay, Parana peh Uruguay förena Brasiliens södra proviuser och de aurgentin länderna i ett gemensamt öde med så starka band, att om det ej skulle lyckas kejsardömet att lägga dessa landsträckor till sitt område, så skola Brasiliens inre provinser inom ett half är hundrade skilja sig från monarkieus ötriga delar och inträd. i Plato-stalernas förbuud. Det är cvilkorligt nödvändigt utt dessa trakler genom sitt direkta utbyte med den öt riga verlden njuta samma het eller gemensamt i sorglig atskildhe beklag ide. Vi se att republiken och när kämpa en strid. som gäller deras eget vara eller icke vara. De mäste kämpa tills eudera dukar under. I De alltmer ingripande våldsåtvä genom Brasilien småningom s era La Plata-republikens omräde, sk iingom kowma det revolutionära jäsningsimne, som det nu söker kulfva hos sina rrannar, att fatta rot i kejsardömets eget köte. Om brasiliunarne ha den imateri-!i RR NTE BT DITT TS RP KR AASE ES reningslänken mellan unitarierna och det nere slägtet, som hvarken var unitariskts Her federalis stiskt och hvilket Daniel gesö Grond cinn ler, hvarsr unneki ola småk ser eAväl cam vennm cin