Aftonbladet – 10 juni 1865, sida 2

om osannfärdigheten af detta dokument, ty jag är fullkomligt säker på att befrielse 8 hären lidit ett nederlag. Jag Har tvärton kommit bit i tanka att finna summa säker het här, för att rädpläga om hvad som böt göras, eftersom detta nederlag egt rum. Ja, hvad kunna vi göra, sefior Bello? sade Mariigny. som j hade svårt at tävka sig den förlorade bataljen, såsom ett verk. Higt faktum. Hvad vi kunna göra? Jag skall säga er det, sefior: men jag ber er på förhand godhetsfullt inse att det förslag jag har ait göra icke kommer ur en obetydlig yuglings hjerna, utan att det följdriktigt utvecklat sig ur omständ:gheterna, ur fakta, som alltid äro vältaligare än menniskorna. Säg hvad ni vill, sefior, jag hör er med nppmärksamhet, svarade Martigny, intagen at Daniels vackra och tänkande utseende, liksom af hans bestämda sätt att uttrycka sig. Man känner ju här tillståndet i provinserna, sade Daniel; de starkaste blaud dem tillhöra redan revolutionen, och OCourrientes samt Entre-Rios höja äfven frihetens fana. Östra kustens befolkning reser sig så mot Rosas. Frankrike bevakar Buenos Ayres hamn och stränder med en mäktig flotta. Af dessa fakta, setor Martigny, äro några redan två år gamla, andra sex månader, andra åter knappt en månad. Näväl, bar man under denna tid kommit framåt eller gått tillbaka på den väg man valt för alt slörta Rosas, den väg som är republikens, östra kustlandets och Frankrikes? Den franska blockaden har inskränkt sig till att bevaka Plataflodens mynning. Revolutionen i de inre provinserna har icke gått tramät och hvarje revolution som stannar på sin väg, har alla möjligheter emot si Östkustens arm häller sig inom dess eget område och förlorar en t:d, som Rosas begagnar. Saken går således icke framåt; den går snarare tillbaka. Orsaken dertill är helt enkelt den att ingen ar Rosas motståndare ännu riktat sina krafter