Aftonbladet – 9 juni 1865, sida 3

lens ) som lemnar ACWyOrn CI allla AR dens hamnar med förråder för fiendens armåer i Södern; 3) bränna hvarje transportfartyg och kanonbåt på Mississippifloden. samt till den grad förhärja landet, att folket uppfylles med häpnad och fasa. Det är icke jag allena, som hyser denna åsigt, utan många andra gentlemen äro lika genomträngda af denna tanke som jag. Jag tror, att vi i våra händer ega medel, som, kraftigt använda, skola inom kort tid demoralisera folket i Norden. I ändamål att tillfullo öfvertyga er härom, begär jag vördnadsfullt men enträget, att ni må hafva en sammankomst med general Harris, förut kongress-ledamot från Missouri, som är i stånd att bestämdt bevisa er, att hvad jag föreslår är ialla hänseenden görligt och praktiskt. Det djupa intresse jag känner för vår saks framgång i denna strid, tillika med öfvertygelsen om vigten att begagna alla medel till vårt försvar, måste bli min ursäkt, att jag skrifver till er och ber er inbjuda general Harris att besöka er. Ingår ni derpå, så haf godheten att utfästa den tid, då det kan vara lägligt för er att se honom. Med högaktning er ödmjuke tjenare W. S. Oldham.? . Davis expedierade detta bref till sin statsminister, sedan han på dess baksida skrifvit en order till denne att cmottaga general Harris och inhemta hans plan att undanrödja hitintills mötta svårigheter. Tidningarne medoela nu vidlyftiga och fullständiga redogörelser för vittnesmålen i mordkonspirations-processen. Dessa vittnesmål äro af den art, att allmänheten känner sig moraliskt öfvertygad om Jefferson Davis medbrottslighet äfven i mordet på presidenten Lincoln, ehuru bindande juridiska bevis, på hvilka en dom kunde grundas, ännu icke kunna sägas hafva förekommit. Tillsvidare är det fullständigt bevisadt, att — såsom krigsministern Stanton skref till amerikanske gesandten i London mr Adams — mordplanen blitvit uppgjord i Canada och gillad i Richmond, Ehn Davis förtrolige vän och specielle agent i Canada, hr Sanders, i ett af tidningarne offentlig: jordt bref förklarat, att han aldrig sett eler talat med Lincolns mördare Wilkes Booth, har det genom vittnesmålen ställts utom allt tvifvel, att Sanders och Booth haft mötven med hvarandra i Canada. Vidare har det bevisats, att Booth vid olika tillfällen erhållit penningförsträckningar från Richmond; att han ett par dagar före mor dets bepående hade emottagit ytterligare ett par hundra dollars i guld genom Surrat, som då anlände frå. Richmond, efter alt ha vistats der några dagar och enligt sin egen uppgift haft audiens hos Jefferson Davis och statsministern Benjamin. Ytterli gare har man genom vittnesmålen erfarit att Booth erbjudit en annan skådespelare en betydlig penningsumma för att vinna medverkan vid mordets utförande. Allaindicier leda till det antagande, att bakom de legda eller fanatiska utförarne af planen stär en väl dold och högt uppsatt upphofsman, som genom sina agenter såsom mellanvhänder ledt det h la. Atten skurk, som kunnat utsända agenter för att nedbränna hoteller och museer, då de varit öfverbefolkade at menniskor, eller för att natte id uppbryta jernvägsskenor.a framför fredliga passageraretåg — allt i andamål att genom rysliga olyckshändel-er förskräcka och demoralisera Nordens befolkning? — äfven varit i stånd att sanktionera en mot sina politiska fiender riktad mordplan, hör ingalunda till osannolikheternas område. Generalmajor Howard — den bekante abolitionisten, som under kriget kommenderade högra flygeln af Shermans armå och visade sig vara en lika förträfflig general som han före kriget var en nitisk själasörjare och god predikant — har utnämnts till verkställande direktör i byrån för de befriade negrernas undervisning och employering och börjat denna sin verksamhet med ett cirkulär, som uppmanar alla regeringens och byråns kommissionärer i de olika f. d. slafveristaterna att inlemna kopior af sina ordres rörande ordnandet af neger-angelägenheterna samt uppgift på de jordrymder, som finnas till disposition för negrernas räkning. En korrespondont till Nework Herald meddelar, att landsträckor i irginien och Nord-Caroliza, som förut gällde 150 dollars pr acre, nu säljas till 2 eller 2!2 dollars pr acre af plantörerna, som ruinerats genom kriget och anse sig icke kunna existera utan slafvar. Kapitalister i Norden hafva redan uppgjurt en plan att inköpa stora jordsträckor i Virginien och sälja dem i små lotter till nybyggare från Norden, och man väntar, att denna jord, rationelt skött af fria farmers, skall inom få år uppgå till vida högre värde än den hade under slafveriets blomstringstid. Förre konfedererade senatorn Focte, som, efter att halva utvisats ur Förenta Staterna, vistas i Canada, har derifrån skrifvit ett bref till presidenten Johnson, hvilket blifvit offentliggjordt i Montreal Gazette för den 18 Maj. I detta bref läses bland annat: Och här, sir, vill jag göra ett uppriktigt medgitvande. Hade jag varit i stånd att vid ljuset af de efterföljande händelserna läsa den djupt sörjde Lincolns inauguraladress, skulle jag aldrig gifvit mitt bifall till ett väpnadt motstånd mot unionsregeringen. Jag vill gå längre och säga, att hade jag förutsett det häpnadsväckande maktmissbruk, till hvilket konfedererade regeringen gjort sig skyldig, skulle jag aldrig intagit en fiendtlig ställning möt den af våra fäder grundade styrelsen. Och den förklaring jag här aflagt för min egen person kan jag med visshet aflägga för nio tiondelar ar folket i Tennessee och hela Södern.? . Vid det stora folkmöte, som den 11 Maj höllsi Nord Carolinas hufvudstad Raleigh och vid hvilket flera af statens anseddaste medborgare uppträdde såsom talare, antogo de närvarande en tacksägelseresolution för slafveriets afskaffande samt en resolutian, som begär, att lagens fulla stränghet skall drabba förrädarne mot Föreata Stuterna. Presjäenten Johnson har förklarat alla sydstatshamnar, med undantag af dem i exas, öppnade för handeln från och med den 1 Juli. Rebellgeneralen Kirby Smith vägrar fortfarande att kapitalera. Sydstaternas vädurskepp Btonewall hade utan alla vilkor gifvit sig till myndigheterna på Cuba. Amerikanska antislavery-societys president William Garrison har föreslagit denna före