Aftonbladet – 9 juni 1865, sida 2

nare, stannade mr Douglas vid första por ten på höger hand och sade till Daniel: cHär är huset, sefior. Godt; ni väntar mig då vid hötel — huru kallade ni det? Hd el del Vapar. Nåväl, ni väntar mig der? Skaffa mig under tiden bostad någonstädes, ty jag kommer kanhända att tillbringa natten här. eMen huru skall ni ensam finna vägen till del Vapor, sefior? Ni känner den ju icke.x Man skall härifrån följa mig dit. Vore det dock icke bäst att först fråga om den person ni söker är hemma, innan jag lemnar er?5 Det behöfves ej: om han ej är hemma. så väntar jag tills han kommer. Ni kan gerna gå, mr Douglas.5 Mr Donglas gick; Daniel slog två starka slag på porten och sade till betjenten som öppnade den: SAr seffor Bouchet de Martigny hemma? cJa, det är han, sefior. svarade betjenten, betraktande Danie: från hufvud till fot. Var så god och lemna honom detta genast, sade Daniel och räckte betjenten hälften af ett visitkort, som denne mottog med en viss förlägenhet, osäker om huruvida han borde lemna porten öppen eller stänga den, ty då Damiel uppsnäppte sin fverrock för att framtaga visitkortet, hade älven ett par dyrbara pistoler som han bar i bältet, blifvit synliga. Dessa voro nemligen det enda pass han medtog då han femton timmar förut lemnade Buenps Ayres, Betjenten var emellertid icke oförskämd nog att s änga porten och Ätervinde efter nägra ögonblisk för att med höfligaste uppmärksamhet bedja Daniel stiga in.