Aftonbladet – 7 juni 1865, sida 2

AMALIA. Roman i tvenne delar. Ar Jos Mårmol). CFörträffligt, Daniel, en förträfflig plan! Och vi skola sjelfva uppfostra våra barn, icke sannt? Vi skola glömma vår ungdoms sorgliga dagar, glömma denna bedröfliga tid då vi lefde, sä att säga, med dolken öfver våra hufvuden, under det vi sågo fäderneslandets bästa krafter förgås... Ser du det! Har jag icke sagt dig det? afbröt Daniel. Vi voro så lyckliga nyss med våra lufslott, och utan att veta huru, gjuter du sjelf en bitter droppa i glädjens nektarbägare. Men lemnom detta — klockan är tolf, Eduardo. 4Näväl, gå då.s Amalia ville ej dröja mer än en och en half timma eller högst två timmar på kalen. . O h hvarför skulle hon behöfve vara der längre? Hör på, Daniel, du låter henne icke dansa med någon af denna afskyvärda pöbel, som kallar sig federalister, hör du det?4 Godt. Något mera?s sOch då hon lemnar balen, för du henne sjelt till vagnen. Ja, det är rätt, och min Florencia får låta estortera sig af den första, bästa, som erbjuder sig! tMen du har ju två armar?4 ) 8e A. B. n:r 83—85, 87, 89—92. 94, 96—102, 104, 106, 107, 109, 112, 113, 116, 117 (B), 119; 18, 14 B)—LB och 128