Cart Hud. Wu. AA. Drun. Sällskapets p. t. president. Rättegångsoch Polissaker. Åtalet mot polismästaren Wallonberg. Sedan denna tidnings referent tvenne gånger, först muntligen och sedan skriftligen, hos hofrätten gjort anmälan derom, att han önskade öfvervara undersökningen i målet, hvilken ansökan blifvit afslagen, ha vi måst afvakta protokollernas justering och lösen af desamma, för att kunna meddela fortsättning af vår påbörjade redogörelse för ifrågavarande fiskaliska aktion. Då målet den 22 Maj påropades, i närvaro vokatfiskalen i hofrätten T. A Pillvergh, tillstädeskommo polismästar2a s. A. Wallenberg, litteratören IT. W. Minnich samt skomakaren F. L. Ganer, och anmäldes, att följande vittnen xoro tillstädes: nemligen konstförvandterna Aun. Jon Borglund, Per Rosenborg, gust Malmström E. Holmsten och A. Engeström, vinskänken istaren Wibergs huE. Theodor Hultin, vaktn stra Anna Elisabeth Wiberg, drängen J. Söderqvist, arbetskarlen J. G. Johansson, polisöfverkonstapeln Frans Sandqvist. poliskonstapeln Olof Paulsson Westerberg och drängen Sven Magnusson, hvarjemte polismästaren åbe ropade tre af honom inkallade vittnen: nemlj gen poliskonstaplarne C. F. Wahlström, J.C fulikd och C. L. Jonsson. Förenämnde persc ner fingo, då intet jäf mot dem förekom, gå vittneseden. Angående de uppträden, som egde rum den 7 Ma å aftonen ä Köpmantorget, berättade Konstförvandten Malmström: att vittnet, son vore anställdt a tidningen Fäderneslandets tryckeri i huset n:o 2 i hörnet af Köpmantorget och Norra Köpmanbrinken, under det vittnet kl. ?: 11 på aftonen den 7 Mars stått vid sitt arbete en trappa upp från porten ät Norra brinken, hört ett skrik såsom af en qvinna; att vittnet i an. Jedning deraf sprungit ned och ut på planen åt wrget invid barrieren; att vittnet derifrån sett sersoner i Södra Köpmanbrinken misshandlas at konstaplar med battonger: att vittnet, som då sprungit tillbaka till porten, omedelbart derefter sett hr Wallenberg i Norra brinken straxt vid porten till huset n:o 2, derifrån han tillropat vittnet samt konstförvandterna Borglund och Ho!msten, hvilka äfven utkommit och stått vid porten, att gå in emedan de annars kunde råka ut för obehagligheter, ty i afton fär gudnås den skyldige lida med den oskyldige; att vittnet d genast gått in, men dessförinnan hört polismä staren på väg uppät brinken ropa med häftigher alå! slå! samt tyekt sig märka, att polismästaren dervid höjt på armen; att vittnet härvid vj förmärkt några konstaplar alldeles inyi fismästaren. men att sådana gätt både före och efter honom ; att vittnet ej sett hr Wallenberg sielf utdela något slag; han hade stått i Norra brinken. då vittnet sett personer misshandlas i den Södra brinken: att vittnet, som hela aftoi å keriet, ej före nämnda tid ft ende å Köpmantorget eller när. samt att ingen folksamling funs å torget, då vittnet först kom ned, men att något folk der sedermera blifvit sammanföst af poliskonstaplar. hvilka med battonger jagat enskilda personer nerifrån uppåt torget ; att vittnet ej hört någon uppmaning ställas till folket att skingra sig: men väl hört pol skonstaplar, under stet de utdelade slag, ropa: gå hem jemte vittnet. åter inkommet på tr kenet. skrik. Vittnet Borglunds berättelse öfverensstämde med Malmströms. Tidigare på qvällen hade allt varit och stilla utanför, ända till dess poliskonstaplar börjat omkring 411 på onen jaga personer derutanför, då vittnet t höra och sett poliskonstaplar utdela slag. Att polismästaren sjelf passerat förbi samt ropat: slå! slå!, och att vittnet förmärkt slag utdelas både före och efter denna uppmaning. Vittnet hade sett högst 20 personer samlade, och hade dessutom poliskonstaplarnes antal utgjort 12 å 15 utom polismästaren sjelf. hvilken vittnet blott observerat en kort stund. Något motstånd hade icke gjorts af folket, som sprungit omkring förskräckt för att undvika slagen af battongerna; att vittnet ej hört någon uppmaning att skingra sig, samt att vittnet, inkommet på tryckeriet, flera gånger förnummit skrik och jämmerrop till fram emot 12 på natten. Holmeten berättade ungefär detsamma som de båda föregående vittnena. Hr Wallenbera förklarade, att han tv han sett konstaplarne rusa fram mot några personer, som befunnit sig å platsen skulle yttrat Jåt dem stå.låt dem stä! hvilket vittnena ff blandat med: slå, slå! Malmström vidblef bestämdt, att polismi ven ej sagt: slåf hvaremot Holmeten f.rklarade, att ehuru han hade edning tro det polismästaren sagt: släg han likväl ej ville taza detta på sin ed. Rosenborg: vittnet hade från et öppet fönster i tryckeriet uti nämnde hus 1. omkring 1 e. in. sett polismästaren kommu uppför norra irinken och hört honom först tilltala Malmström, Borglund och HolmsteÅn, hvarefter sig uppåt Brinken och, hunnen mn fran porten, i hvilken de tre amraterna stått, ropat: slå! slår e ansett detta vara en befallning till staplar, hvilka gått både före och efter honom. Förut på qvällen hade det varit ovanligt tyst och lugnt i trakten, ända tills vid sagde tid volisen ankommit samt jagat enstaka personer häåde norra och södra Köpmanbrinken uppåt till torget, hvarest, då polismästarens förutn inde befallning gafs. varit samlade ungefär 25 personer. För det skrik, som då uppstått, hade vittnet ej kunnat u:skilja, om någon uppmaning gjordes till folket att skingra si Vittnet hade dera gänger hört slag utdelas och slutligen omkring kl. a 1, då allt för sfrigt varit tyst. en karl ropa: Slå ej ihjäl mi På ed tog detta vittne för öfrigt, att polismästaren i välvilliga yttrandet: Låt dem sta omvittnade tillfället tvärtom ropa Engeström, hvilken likaledes er i tryckeriet åsett uppträdet, hade enahanda utsago. Han hade likaledes hört olismästaren ropa: Slå, slå! samt slag utdelas efter det nämnde befallning gifvits, ehuru han ej då sett hvar polismästaren befann SR Äfven han intvgade, att det törnt varit alldeles lugnt på torset, samt att de enstaka personer, SO E i sen sammanförts derstädes, tyck a da på hem Någon uppmaning till folket, hvilket ej satt sig till motvärn, att skingra sig, hade vittnet ej hört; tvärtom hade de, som missfandlades af konstaplarne, sjelfva bedt att få gå hem. Hultin hade vid ifrågavarande tillfälle befunnuit sig i sin källarlokal vid norra Köpmanbrinken. nedanför porten till Fäderneslandets tryckeri till kl. n 11 på aftonen, då han gått ut för att stänga källaren. dervid han observerat jolismästaren komma gående uppför Brinken och kort derefter flera konstaplar: att tre personer, som kommo ut från schweitzeriet vid södra Köp rinken blifvit öfvertallna och slagna al poliskonstaplar, men att polismästaren ås ej varit närvarande: att vittnet ej sett någon folksamling på torget eller hört något ovisende: att vittnet