Aftonbladet – 6 juni 1865, sida 2

revolution, som Lavalle skall börja i proYtesen, tEmigrationen lemnar staden Buenos Ayres helt ueh hället i qvinnornas, de fega uslingarnes och bödlarnes våld, och Buenos Ayres, mina herrar, vill säga detsamms, som det centrum, hvarifrån Rosas makt ut Bär. — Skulle kanske fyra eller femhundra män, instuckna i Lavalles krigareleder, tillföräkra honom segern? Men, mina herrar, syra eller femhundra modiga män skulle vara nog för att rcvolutionera staden och ör att vid lyktpålerne hänga upp Rosas och hans bödlar, den dag då de bätva vid underrättelsen om befrielsehärens annalkande. Vi kunna ej återvinna dem som redan lemnat oss, men vi kunna åtminstone hämma lenna emigration, der män gå att i fjerran öka en frihet, som skalle stå vid deras ida, om de blott höjde en väpnad hand mot tyrannens hufvud. Hota oss taror i Buenos Ayres? Skola faror ännu hota oss den dag, då vi första gången uppgifva ett frihetsrop? Men, mina nerrar, möta eder då icke faror och blodsutgjutelse vd krigehären? Finver man ej förödmjukelse och elände nog i landsflykten? 4Tron mig, mina vänner, jag är mera med Rosas än någon af er; jag vågar dervid mera än mitt lif, ty jag utsätter min heder för misstankar; tron mig dock, när jag säger att den sämsta plan Buenos Ayres ungdom kan antaga i sitt begär att verka för sitt lands frihet, det är att öfverginsa detta land. Skulle jag vara nog olycklig att här vara den enda som tänkte så? Det är också min tanke, min tro. Jag skall hellre dö för Mashorcus dolkar är lemna staden. Rosas år här, och det Rosas vi skola söka den dag då vår arn närmar sig staden. Då Kosas är borta kola vi ej fiona någon fiende i vär närhet. hvart vi än vända oss, sade en af de unga männen i sällskapet.