Aftonbladet – 3 juni 1865, sida 2

a EA METER svenska flaggan hissad under sa älventyr va aflein. Följande dagen, då kaptenen på kallelse af svenska konsuln var i land iör att med honom ådgora om hvad som vore att vidtaga för att rlundra ytterligare våld och tilltag å fartyget, pm en al de vid dockan anställde tjenstemänen ombord och sade sig halva fått order att hala skeppet från kajen ut i dockan). Enst al kaptenen förut afgilna order nekade då rste styrmannen tillåta någon hvem det vara Aue att taga beiattning med skeppet utan anitlig betallning iran betälhatvaren eller trån sonsulatet. Någon stund derefter kom åter omnd en mängd personer och bland dessa den örut omtalte mr Grierson och en svensk vid mn Cedervall. Dessa hade då så styrt till, att e dagen törut i luck-karmarne inhuggna numen samt det i aktern målade namnet hade af eras i våldet deltagande sällskap blifvit inför sagon auktoritet beviunade. hvarpå skeppet peist blivit sasom engelskt registreradt, och nåon af valdsgästerna framvisade nu det nyföririvade dokumentet: register of the steamer Ernst rck of london och bitallde Le: ättningen att mna fartyget. Hr Reutererona protesterade mot lugheten at detta register och törklarade att närvarande hade ingen avunan än han befäl mbord a skeppet. befallde de främmande eriarne en aft sitt folk att nedhala svenska flagsn och i stället hissa den engelska. men tredje yrmannen, hr Leatz. som hörde detta. sprang hicrut, gjorde loss flagglinan, slog henne ägra slag om armen och förklarade att det a intet vilkor tilläts någon att nedhaula farygets flagga utan med laglig auktoritet eller sed våld. Da man sålunda icke lyckades att 1 flagglinan ifrån honom, befalldes en man I det främmande folket att gå till väders och spa ned flaggan, hvilket han ock verkställde, rypande utelter gafleln, tills han nådde flaggsan med sin koll. Så snart linan var k pad, ick flaggan öfver bord och innan styrman Leatz ann an hala in henne eller någon af fartygeta ättning lyckades ätkomma henne, blet hon af e främmande personerna supprångad och bortgen. Under tiden anmodade hr Reutererona en kajen stärnde polisman om bistånd till förmdrande af allt detta våld. men denne skynude bort utan att svara och utan att vidare läta ora ef sig. He Reutererona försökte sedermera Ht låta hissa en annan svensk flagga på topp, en imnan man hann få henne titl väders, bief m at väldsverkarne ryckt i trasor ur folkete änder; hvaretter flagglinan utrappades. Engelsa flaggan hissades derelter under gaffeln och rt Cedervall förklarades vara befälha e ä skepDeva förhalades sedermera irän kajen och ntöjdes mellan tvenne bojar; men då hr Reurerona vägrade att utlemna några nycklar, så apbrötos med. våld flera dörrar för att åtkomma rkalvingsgods. Mr Grierson lemnade skeppet, dan han bkväl först gifvit ordres at hr Ceder I. hvilken såsom betälhalvare qvarstannade sabord. att på inga vilkor tillata kaptenen komma mabord åfvensom att vägra tillträde åt styrman -vätz, som hade skyndat i land och till konsutet för att underrätta sin betälhatvare om alla ssa tilldragelser; den öfriga delen af besättingen. som da sanns om bord, egde likväl hang sedgiuvande att der tillsvidare få qvarstanna. aptenen, underrättad om allt detta af hr Leatz, servände ögonblickligen till dockan och för att mma ombord och få reda på törbållandet gick an genast till dockans polisstation och anhöll t ev poliskonstapel mätte få åutölja honom till seppet, men fick ett nekande svar; han gick då ch hemtade tvåa vittnen och i dessas närvaro af;rdrade han återigen stationen denna handräckng. -hvarpå hans önskan blef upptylld. Han eg jemte hr Leatz och polismannen i en båt ch lät ro sig ut till skeppet. Då kapten Liedsist kom Jängsides skeppet. mottogs han vid ingen af hr Cedervall, som förklarade honom tt hän icke fick komma ombord. hvarpå stormd juare och utombords varande ändar upplades på däck, så att inga medel skulle finnas nt komma upp på fartyget. Kaptenen gal då dres åt hr Leatz att äntra upp på skeppets förJningsketting akterut, hvilket han ätven verkällde, ehuru flera personer med våld sökte att ndra honom deritrån. Kapten Licdqvist förkte kedermera sjelt att följa sin styrman omord på samma obeqväma väg, men blef gripen rocken af den mediöljande polistjenstemannen, om förklarade sig anse det allmänna lugnet i ra att blilva stördt och att han icke skulle tillta något sadant; hvaretter kaptenen måste exifva sig tillbaka i land och var taktiskt s ild rån sitt skepp. — Måndagen derpå den 13 Mars elalides den gamla besättningen af det nya beMet alt genast lemna skeppet och då de enstämvigt vägrade att en sådan befallning ef.erkomma tan på ordres af vederbörligt betäl eller svenskt onsulat eller förr än de voro lagligen atmöns sade. så blefvo de från fartyget vräkta af tvenne olisbetjenter och en mängd andra personer, allt a ordies at de herar, som med våld hade tillunat sig befälet. Vid detta ar anmärkningsvärdt att mr Grierson ihid passade på att komma ombord, då kapteen var i land, då underbetäl och besättning naarhigtvis maste vara i viss grad paralyserade i na atgöranden. äfvensom att hr Cederialli Nosember månad förlidet år ankom till London, ardeles rekommenderad till kapten Liedqvist från helen å Holmska rederikontoret; icke mindre yetydigt är vederbörande Londonpolis uppträande i afiären. Då kapten Liedqvist först började inse meninen med mr Giiersons planer. skref han hem ch underrättade Holmska konkursmassans kuatorer om förhållandet, förklarunde att om masan lemnade honom kredit på en rund summa, a ansåg han sig i tilltälle att med snaraste föra keppet hem till Sverge. Men kuratorema anågu sig icke kunna bevilja honom mer än hälften sngetär af den be ärda krediten och detta med ardlana vilkor att han fann sig ingenting dermed sunna uträtta. . Befäl och besättning hade emellertid några undra pund sterling innestående i skeppet, ch på antordran ville hvarken massan eller e nye invehafvarne betala detta belopp: bada nsågo förmoiligen hvar sin eganderätt lika osäer. Hr Liedqvist lade derför i sitt och sin bettn.ngs vammn qvarstad på skeppet och der liger det nn i dockan, obtkomligt så väl för den na som den andra. Process om skeppet lärer äl blifva oöppnad, och hurudan utgången än må stifva, kan man dock vara säker pa att denna, ister engelska rätt gångssättet (om sadant kom: uer att tillämpas), icke lärer komma i bradkastet. Kapten Liedqvist har sedermera ingatt med bevar till vart utrikes departement. Kd ) Londons dockor äro icke hvad vi vanligen la dockor (torrdockor). utan ofantliga hamnbassiner, hviuka det starka tidvattnet i Thems sen hatva gjort nödvändiga. De oppvas vid höst varten och stängas vid ebb, behållande sålunda alltid samma vattenhöjd. Stockholms stadsfullmäktige. Vid sammoenträdet i törgår förekommo, nom de ärender, tör hvilka vi i gärdegens sad redogjorde, följ ude: Stadefnllim öligae Klla horordmimnmecantal natten