En verkligt tragisk historia. I huset n:r 28 Norrwalms-gaan inpå gården bo för närvarande 2:ue makar, hvilka blifvit på det härdaste prötvade af olyckan och för hvilkas skull man dertföre vägar vädja till den allmänna välgöreuheten. Mannen, f. d. ängbåtsbefälhatvaren Blomqvist, 45 år gammal, förde nyligen, frisk och kraftfull, en ängbäåt öfver böljorna och ätnjöt både af kamrater och at allmänheten odeladt förtroende och aktning. Hans hustru höll rum för resande i hufvudstaden och båda bidrogo således till familjens uppehälle och lefde lyckliga och glad2 tillsammans. Nu för nägonu tid sedan har kapten Blomqvist förlorat sin syn; — han blef blind, ohjelpligt blind. — Hustrun begaf sig en morgon in, för att städa i ett af de rum, dem hon uthyrde till resande. Det bef nns då, att hevnes hyresgäst — hävgt sig i rummet. Den arma qvinnan blef häraf så uppskrämd, att hon forlorade sitt förstånd och blef vansinnig. Sedan mannen alltså mistat ögonens och hustrun förståndets ljus, så sitta de bäda nu i mörkret — i olyckans och nödens mörker. Hasten derföre till deras hjelp, I, som egen allt hvad jorden kan skänka af ljus, sällhet och skönhet. Tänken på detta sällsamma fall uf dubbel förödelse och lemnen en skärf ät de blinda? makarne antingen i hr Flodius bokhandel eller på Aftoobludskontoret. — I tiduningarne skola gåltvorna samvetsgrannt redovisas af Ebba Låilliestråle. Sanningsenli heten af ofvannämnda olyckliga förhällande intygas till alla delar af Stockholm den 2 Juni 1865, Sven Bengtson, J. G. Höstman, ångbåtsbetälhatvare. fartigläkare i Jacobs och Johannis församlingar.