Aftonbladet – 22 maj 1865, sida 7

j Arbetareassociationer i England. Illustrated London News meddelar i e artikel om bättre tider för arbetsklassen åtskilliga ganska iotressanta upplysningar Samarbets grund-ats — yttrar tidningen — som illustrerar fabeln om kraften hos de före nade risqvisiarne, är sysselsatt med att åstad komma en vidunderlig revolution i England nordliga städer. I flera af dem hatva arbe tare grundlagt nya centrala magasiner, me sina underafdelniogar och utgreningar, son alla befinna sig i en kraftfull verksamhet Begränsade som de äro till försäljning a lefnadsmedel: och beklädnsdspersedlar, mes silt eget publicum, säljande allt mot kon tant liqvid, måste de lyckas och slå minut handlarne ur brädet. I Manchester finna sådana köpmän som förr sålde för 30—6( i veckan, men hvilkas försäljning nu up går endast till 5 å 10t. Detta förhållande tförklarasaf vissa omständigheter. I Rochdale med 40,000 invånare, äro 4900 arbetare asso cierade. I Halifax med omkring lika sto I befolkning äro likaledes 5000 associvrade Om dessa representera familjefäder, och hvarje familj i medelial avslås till 4 per soner, så är det d ssa städers halfva befolk. ning som äro köpare i sina Cepa bodar. Rochdale hafva dessa 4900 arbetare nedlagi nära 300.000 i olika associationer. Fö de grundlagda magasinerna äro 62,000-2 utgifna, för en mjölqvarn 71.000 . Husbyggnadssällskapet har användt 8000 och till en bomullsfabrik äro 160,000 använda. Dessa betydliga summor hafva influtit genom successiva inbetalningar från 1 till 5 f på en gång, eller i hvarje vecka. Den beundransvärda energi och beslutsamhet, som arbetsklassen sålunda utvecklat, i afsigt att sjelf göra sina besparinzar fruktbärande, har i Rochdale förnämligsst väckts derat att sparbankens kassör kom på balans, som vållade arbetarne en förlust af 70,000 . Denna bittra lexa gjorde nytta. Då de flitiga srbetarne insågo att de bade mera pengar än som erfordrades för anskaffandet af deras förråder, så beslöto de sig till att röfva på fördelen af samarbete i den egent iga febriksindustrien. De bygede då en mjölqvarn, från hvilken de erhöllö sitt mjölförråd, de drefvo en betydlig mjölhandel pr kontant, som blef mycket fördelaktig. Omkring 50 särskilda föreningar hemta derifrån oförtalskadt mjöl. De använde ett kapiial, som uppgick till Å1,714 ; inkomsterna TPpeingo till 152,492 och vinsten utgjorde 0.138 . År 1860 öppnades en bomullsfabrik och ytterligar en anlägges nu, invid den första i Mitchel Ney. Dessa fabriker anses som de bästa i Rochdale. De som bidraga till rikecomens bildunde böra medverka till densammeas fördelning. Denna tanke vägledde dem som satte sig i spetsen för företaget, som nu har ett kapital af 160,000 , hvaraf 20,000 äro fullt inbetalta. Men ansåg eu då arbetarne till största delen utgjordes al aktieegare, skulle deras arbete bli så mycket bättre; att man skulle spara både på tid och u aterialer; att fråga ej skulle nppstå om det kostbara systemet med mellanhandlare, agenter och risk för kredit. In2en skuld fick finnas, och sedan räntor, allöning, hyror och reparationer voro betalia skulle öfverskottet delas i förhållande till sktiebeloppen och aflöningarne, de sista be räknade efter distriktets norm, Sådan var den. Föreningen har till gagn för saken lemvat tillträde åt arbetare vid fabriken, hvilka cke äro aktieegare. Vid ett besök i fabriken erfor jag — yttar artikelförfattaren — att de som ledde ;rbetet alldeles icke syntes benägna att öfvergifva sin klass, eller kläda sig bättre än leras underordnade medarbetare. Arrangenenterna i fabriken voro beundransvärda, naskinerna vackra, renlighet och ordning rerrskade öfverallt, och det föreföll mig stt ie 3000 arbetarnes utseende och hållning utryckte den tanken ?bry eder icke om att e efter 038; vi arbeta alla för egen räking och bemöda oss derföre att åstadkomna det hästa som står i vår makt?. Såsom spekulation har bomullsfabriken nnu icke haft synnerlig framgång; men en har i alla fall lemnat ett bättre resulat än de festa privata fabrikerna under amma lid. Den sista dividenden, utbetaldt ör det halfår som slutade med December 863, utgjorde 1 ahill. 1 pence pr 1 t motsvarande 2210 proc.). Men det vill ej äga så litet att fabriken varit i gång och ar lemnat arbetsförtjenst åt sina talrika rbetare under hela denna bekymmerfulla eriod. Från Januari 1860 till samma tid 863 utbetaltes 28.000 i arbetslöner, varigenom betydlig börda lättades från inderstödsfonden, och derjemte folkets noralitet hölls uppe. Bruttobehållningen nder samma tid var 25,000 . Huru stor ensamma kunde blifvit under gynnsamvare tider kan man sluta sig till af den ividend, som utbetaltes af föreningar, vilka längre tid varit i verksamhet. Bacupch Wardle-fabrikerna hade i dividender mvexlande lemnat från 20 till 24 proc. )e omkringliggande privata fabrikerna beakta med oro den stora uträkning, som KO ERNER IS AINA SSSK ENS ?Drag för djefvulen i våld med edra titNN I Fe a An