Aftonbladet – 20 maj 1865, sida 3

29 HUIMVIDITPR a Lo AA 9 er stora högtidligheter. Den gamle manen, som i flera riktningar utvecklat stor erksamhet, mottog flera dyrbara hedersxänker, bekostade af hans vänner, af syttelaget, hvars stiftare han varit, af ruksskolans styrelse, af truksarbetarne och f brukets egare. Sedan skälen för brudaret blifvit drucken, utbringade hr Hansen n skål för konsul Heftye, hvari han errade att, näst försynen, hade han att icka hr Heftyes far och honom, såsom gare till Sarpsborgs bruk, för sin Jyckliga ällnipg. Skälar druckos äfven för Sverge, ör skandinavismen och för åkerbruket. esten Bivistades af flera hundra personer, n del längväga resande. På aftonen gals al, hvilken öppnades af det åldriga brudaret. Den vid Aas högre landtbruksskola föriden tisdag verkställda auktion på racejur lemnade ett fördelaktigt resultat och dagalade det varma intresse, hvarmed bokopsskötselns befrämjande i Norge omfatas. Högsta priset betaltes med 1016 rdr ör en fullblods Ayrshire-tjurkalf, icke ullt fyra månader gammal; dernäst 812 dr för en nära tre månaders fömmal tjuralf; en 14 dagars tjurkalf betaltes med 64 rdr, 0. 8. v. De dyraste qvigorna af Vyrshirerace betaltes, en (ett är gammal) ned 440 rdr, en annan med 304 rdr, en redje med 284 rdr, 0. 8. v. UTRIKES, FRANKRIKE. Fullmäktige för de 13 stater, som varit epresenterade på den internationella tele ratkonferensen, voro den 17 dennes kallae till franska utrikesministeren, för att ned Drouyn de Lhuys underteckna de särskilda, på konferensen utarbetade öfverenscommelserna. Inom politiska kretsar tror man sig veta, utt regeringen umgås med planen att förvandla de deputerades må.atliga arvode till on fast årslön. Härigenom skulle represenanterna bli ä nu mera lika tjenstemän. ENGLAND. I Regeringen hair blifvit int rpålerad i unI: rhuset nuruvida hon ämnar återkalla den akt, hvarisenom de konfedererade staterna Nordamerika blifvit erkända såsom krigförande. Lord Palmerston svarade, att deita bero ie på regeringen i Washington sjelf. Presidentens proklamation, hvarigenom sydstatshamrarnes stängning påbjudes, innebär, i lordenstanke, ett erkännande af secessioniststaterna såsom krigförande, och så länge detta beslut eger bestånd, skall Eugland icke förändra sin ställning. Men så snart Förenta State na upphöra att behandla de konfedererade säsom krigförande, har engelska regeringen icke längre något skäl art fortfarande erkänna dem såsom sådana. TYSKLAND. I Aachen firades den 15 dennes en stor högtidlighet i anledning af Rhenprovinsernas förening med Preussen för temtio år sedan. Konung Wilhelm, som bivistade festen, besvarade i allmänna uttryck den hylning landtdagsmarskalken hembar honom och lofprisade Ri.enprovinsernas utveckling under förbindelsen med Preussen utan unägon bäntydning på Frankrike. Slutligen fällde konungen det i hans mun ganska märkliga y:trandet, att han hoppades kunna befordra Rhenprovinsernas framtida väl genom Pen författningsenlig samverka.: med folket. Preussiska landtdagens budgetsutskott afslutade den 16 diskussionen om militärstaten, och tillstyrkte en bevillning af 32.572, 247 rdr, således nära 400,000 rdr mer än 1864. Deremot vägrades samtliga för reorganisationskostnader begärda summor. SPANIEN. Finansministern har förelagt representantkammaren ett lagförslag, hvarigenom importtullarne på föremål som äro erforderderliga till SKeppsh yggeri nedsättas utan afseende på från vilket land eller under hvilken flagga varorna införas. ITALIEN. Från Turin tel graferas den 15 dennes: Dekretet beträffande upptagandet af det nya italienska lånet af 423 millioner lire har utkommit och innehåller, att detta lån kan öfvertagas dels af enskilda personer, dels genom allmän subskription, för hvilken sistnämnda uti Italien reserveras 160 millioner. Rä .torna löpa redan från den 1 Januari och inbetalningar ske i poster af 10 procent ända till den 1 Okt. 1866. Från Turin skrifves den 13 d:s: ?Såsom det förljudes är det isynnerhet med hänsende till penningmarknaden som det närvarande kabinettets upplösande blifvit fördröjdt. Konungen, som oryggligt beslutit att ej gifva efter för Lanza, Sella och Natoli, stärkes i d-tta beslut af Lamarmora. Det är dock icke säkert att Lamarmora i egen person kommer att fullfölja underhandlingarne i Rom. Man talar om Ratazzis inträdande i kabinettet; ja konungen skall strax efter sein ankomst till Florenz haft ett samtal med denne statsman. Handlingspartiet är högst förbittradt öfver detta ko nungens handlingssätt och man väntar efte Dante-fesiens slut eftertryckliga demonstra tioner och stormiga församlingar. Till all detta kommer nu äfven ryktet om att ko. nungen underhandlar med Österrike om ko nungariket Italiens erkännande af kejsaren. på den grundval, att Venetien skulle utgöre en sjeliständig stat, med samma inre insti. tutioner, sem det öfriga Italien, men med ö terrikisk besättning 0. 8. v.7 Uti ett annat bref från Turin berättas at mazzinisterna bereda sig till stora kraftytt ringar emot den närvarande regeringen. Def är ej numera blott fråga om opinionsyttrin. gar och demonstrationer, utan Mazzini skal verkligen rufva på en plan att med väpnad styrka bryta in öfver. venetianska gränsen, för att sålunda på ett öfvertygande sätt läts regeringen att Itelien ännu är långt