Aftonbladet – 20 maj 1865, sida 3

onetta sä skapet. som för öfrigt till en del ar ganska lörnämt. Så fanns deribland en rinsessa af Wirtemberg, med en Pukkel or og en bag, ingen halv anden Fod höj, eslig som Årvesynden og hovmodig som ;eelzebub?. Professor Clausens Bidrag till reaktioens karakteristik, ursp:ungligen ett förerag i den danske Folkeforening, är en saningens spegel, der man kan hoppas att åtninstone en .del af den reaktionära liga, vars uppträdande under några månader tgjort ett så stötande skådespel, skall hafva odt af att betrakta sig sjelt. Kanske — let uttala vi dock med svagare hopp — kulle äfven några af denna ligas själsfrä ler och partivänner hos oss genom läsninen af denna, till omfånget obetydliga men nnehållsrika och tänkvärda skrift, kunna ;ringas till att gå till sig sjelfva och komna till en helsosam besinning. I konservatorn A. Blytts botaniska resa Valders och närgränsande nejder samt tud. juris R. Colletts öfversigt af den så i jotaniskt som zoologiskt afseende synnerigt intressanta Christiania-traktens fågelauna erbjudes åt naturforskningen ett par sanska omfattande monografier, den sednare 30 sid. stark, den förra, som äfven åtföljes f karta, upptagande 150 sidor. Beskaffen eten af vära bokhandelsförbindelser med Norge visas deraf, att vi såsom färska nyeter måste betrakta båda dessa förlidet är utgifna skrifter. Omsider ha vi äfven fått nionde ärgän sens tredje, d. v. s. Christiania-häftet af Nordisk Universitetstidskrift, hvilket helt ch hållet upptages af fortsättning å hr J. 2. Sars längesedan påbörjade historiska afvandling om Norge under föreningen med Danmark, hvars slut lofvas blifva synligt nästa häfte. I det närvarande häftet saknas ej blott alla litterära anmälningar, utan ck akademiska underrättelser — hvilket är någonting nytt, och ej fördelaktigt eller berömvärdt nytt, i denna tidskrifts inrättning. — Kardinal Wisemans sista arbete, en af handling om William Shakspeare, har utkommit i London. Den aflidne kyrkofursten hade ill en början ämnat denna skrift för ett före: drag, som han skulle halla på Shakspearesjubi: set en 25 April sistlidet år, hvilket dock ej blef af. — Il Conte Durante? är titeln på en besynnerlig bok, som utkommit i Rom. Conte Durante är nemligen Dante, hvilken det förunnas att återkomma till öfverjorden och göra ett besök i Nya Italien. Han reser omkring på hela halfön, men finner förhållandena i Neapel, Turin, Florens och på Sicilien så beskaflade. att han töredrar att vistas iskärselden. Bokens författare, som skrifver under pseudonymen Antonio Vere, är neapolitanske hertigen Proto di Maddaloni, f. d. medlem af den andra piemontesiska kammaren och nu bosatt i Rom. — En folkbok af professor Bock. Den genom sin bok om den friska och sjuka menniskan fördebsktigt kände professor Carl Bock har utgilvit en Volks-Gesundheitslehrer. — Musikalisk biografi. Das leben und die Werke Johann Sebastian Bachs afregeringsrådet C. H. Bitter väntas i bokhandeln. Arbetet säges vara lyckadt. — Efter en nära fyra månaders sjukdom började Josef Tichatschek den 23 April åter uppträda på teatern i Dresden såsom Josefi Egypten? och mottogs med stormande glädjebetygelser af hela publiken. Recensenten i Köbels Theaterchronik? yttrar härom: Han har likt en ny förlorad Josef genom ett barmhertigt öde blifvit bevarad åt konsten — detta var den tanke, af hvilken åhörarne tycktes vara gripna hela aftonen, under det de njöto af Mehuls rörande familjmålning.? — Mademoiselle Teresa, cafeernas primadonna, skulle på kejsarinnan Eugenies önskan få låta höra sig i sjelfva Tuilerierna. Men Tuilerieskonserternas direktör Mailart (Laras? kompositör) förklarade, att han då skulle taga afsked, och planen slogs derföre ur hågen. Teresas triumfer tyckas icke lemna den beryktade Celeste Mogador någon nattro. Celeste, som dragit sig tillbaka i privatlifvet, allt sedan hon blef gift med grefve Lionel de Chambrillan, hvars titel och namn hon ännu bär, kommer nemligen att snart uppträda offentligt på ett caf chantant. På hennes repertoire står den sköna sången: Jai battu mon mari. e — Tre skådespelare vid Karloteatern i Wien, hvilka spelat i Kajsers sednaste pjes: ?Cajus och Sempronius? blefvo den 13 April kallade till polisen. Ascher, som i nämnda pjes uppträdde i statsministern von Schmerlings masque, dömdes till 8 dagars fängelse; Kistner och Braumiiller fingo böta 5 floriner hvardera. — Jin ny ballett, ?Sardanapalust af Taglioni, uppfördes för första gången den 24 April på hotoperan i Berlin. — Gustave Dorg, den berömde illustreraren af Divina Commedia, Don Quixotte, Contes de Perrault m. m., är för närvarande sysselsatt med illustrationer till Shakspeares arbeten. — Fornlemningar. På en prins Torlonia tillhörig egendom i Kyrkostaten har man upp: gräft två kolossala statyer, en sånggudinna och en Esculap, hvilka berömmas såsom ypperliga de ni vi så så a el ir te e st f konstverk. — I Pompeji ha åter några intressanta fynd blifvit gjorda; det vigtigaste af dem gifna tidsbestämmelser. Dessu om har ett barn vid omröring af jorden hittat en camee, hvilken redan blifvit införlifvad med camee-samlingen i Neapels museum. — Kejsar Napoleon har för sin historia öfver Julius Cesar låtit anlägga ett särskildt museum af romerska antiqviteter från den tiden. När han fick veta att Rumenien var rikare på dylika fornlemningar än många andra länder, vände han sig för ändamålet till furst Cusa, och denne har nu skickat till Paris en romersk legionsofficers afskedspatent, hvars ursprungliga innehafvare kom till Dacien med de första eröfringstrupperna. Detta patent består af en bronsplåt, på hvilken officerens tjenster äro ännu ganska läsbart inristade. — En dram i luften. Den färskaste nyheIten på Bouffes parisiens heter: Un drame en Vau? och har behöft för sin tillkomst. icke mindre än tre författare: Abraham Marx och Cartier samt kompositören Canoby. Teatern föreställer luften, och midt i denna synes spetsen af julilaren med galleriet. På detta sistnämnda spear stycket. Först kommer en ung man, Hector, som. flytt hit för de honom förföljande rättsbetjenterna vid vexeldomstolen. Den gamle invaliden, som tror att den än; tligt omkring si spejande upge mennen är vid bfret och är ett solur med många på grekiska språket an