Aftonbladet – 19 maj 1865, sida 2

tiftsamtmannen Vogt, generalen Irgens, cammarherren Monrad, höiesterätts-assessorn Saxlund, föredragandena för norska armeoch marin-ärendena, ötverstelöjtnanen Grimsgaard och baron F. Wedel-Jarlsberg, professorn Aschehoug, chefen tör det i Stwckholm förlaga gardes-skarpskyttekompamiet kaptenen Hjort, sörenskriver Platou, jordbrukaren och storthingsmannen Ueland m. fl. Under middagen rådde den mest hjertliga och animerade sinnesstämning och flera skålar föreslogos: först af presidenten Harbitz en skäl för ?den tolkekjrere, constitututionelle Konge?, derpå en skäl för dagens betydelse; vidare för de förenade rikena, för den norska regeringens nuvarande ledamöter, på hvilken skäl hr Sibbern svarade i ett glansande och särdeles ausläende tal. Svea artillerir-gementes office skår, som l tilkälligtvis också hade middag på Hasselbacken, inbjöd på eftermiddagen de militära medlemmarne af det norska middagssällskapet till att dricka ett glas med anledning af dagens betydelse, hvilken af majoren frih. A. Fock tolkades i ett varmt och vackert tal. Samme talare utbragte jemväl en skål för nor-ka armen och norska marinen, hvilken skål besvarades af generalen Irgens och premierlöjtnanten Gade. Ett annat sällskap, som också samtidigt hade middag på Hasselbacken, inbjöd likaledes ätskillige at de på eftermiddagen qvarvarande norrmännen till att gemensamt dricka en skål för den norska festdagen, hvilken skäl föreslogs af grosshandlaren Schalin. De flesta af deltagarne i den norska middagen samlades åter på aftonen på Mosebacke, hvilken lägeuhet för tillfället blifvit förhyrd af det norska skarpskyitegardet, som derstädes hade arrangerat en fest med dans, hvari jemval deltogo åtskillige af de kofferdikaptener, som töra de många (för närvarande 71) här i hamnen liggande norska fartyg. Flera medlemmar utaf de förr nämnda 2:ne middagssällskapen inrunno sig också på Mosebacke, för att åse den derstädes anordnade vackra festen. Mosebacke var festligt prydd med flaggor, och i danssalen, som också var festligt deKorerad, utförde en vald orkester hela aftonen dansmusik. Festen derstädes, under hvilken på ett otvetydigt sätt uppenbarade sig den hjertlighet,; fosterlandskärlek och redbara trofasthet, som karakteriserar den norska nationen, var särdeles lyckad och på en gång både vacker, litlig och värdig. Så såg man t. ex. huru midtunder den lifligaste dans, på ett tecken af en utaf officerarne, manskapet ögonblickligen höll upp med dansen och under aktningsfull tystnad och med spänd uppmärksamhet lyssnade till de fosterländska tal, som presidenten Harbitz m. fl. höllo under aftonens lopp. Intressant var att bevittna den hjertlighet, hvarmed säväl de norske sjökaptenerna som gardisterna uttryckte sina sympatier för åtskilliga af de närvarande gästerna, såsom för sjöotficerarne baron Wedel och löjtnan. ten Gade, hvilka bäda bivistat krig och derunder på framstående sätt häfdat de norska namnet. Båda dessa herrar hissades flera gånger och tal, som af dem höllos emottogos, likasom talen af frih Fock oct grosshandlaren Schalin vid samma tillfälle. med de mest entusiastiska bifallsyttringar. P. T)