ser under revolutioner och som man aldrig vet sig hafva sett förut på något stäile i verlden. Dessa herrar, hvilka för öhfigt, en och hvar inhöljde sig i ett moln af tobaksrök, sutto dels på de stolar af trä och rör som stodo spridda i salen, dels på fönsterkarmarne och dels äfven på det stora, med en röd duk betäckta bordet, der öfverste Salomon brukade underteckna klubbens förhandUngar, sedan han låtit hemta en för detta pomadburk, som i det ärfda slagteriet i alla tider gjort tjenst såsom bläckhorn. Men den berömde presidenten hade innu icke kommit. Han befann sig i ett rum innanför salen, sittande på sin säng oc försökte lära sig utantill et slags tal a omkring tjugo korta satser, som för tjugonle gången upprepades af en framför honon ståcnde person, hvilken ej var någon anmn än Daniel Bello. Tror ni alt jag kan det nu? sade öfversten. Fullkomligt, öfverste. Ni har ett ovanligt minne. 4Men jag tror att ni får lof att sätta er bredvid mig för att kunna hjelpa mig till rätta om jag glömmer något. Jag tänkte just föreslå detsamma. Men glöm ej heller att presentera mig för era vänner och underrätta dem om hvad jag sagt. tLita på mig. Låtom oss nu gå in. CVänta ett ögonblick. Så snart ni intagit er plats, öfverste, låter ni sekreteraren uppläsa listan på alla närvarande och frånvarande ledamöter, emedan vi nödvändigt måste som goda federalister iakttga samma ordning som i representantiförsamlingen. Godt, låtom oss gå in.4 Presidenten inträdde nu i salen åtföljd af Daniel Bello, gom i knapphålet på sin svarta