Aftonbladet – 15 maj 1865, sida 2

— Underrättelsen att den kongl. familjen imnade i går företaga den promenad på Djurgården, som den 1 Maj uteblef i anseende tili den rådande kalla väderleken, hade på e. m. utlockat en ofantlig menniskornassa och en stor myckenhet af ekipager. Ett utmärkt vackert väder gynnade denna värfest och den kongl. kortågen anlände till Djurgärden omkring kl. 7. Enkedrottningen äkte i drottningens vagn och hennes egen gick tom efter. Hertiginnorna af Östergötland och Dalarne åkte tillsammans med prins August. Konungen visade sig ill häst, åtröljd af hertigen af Östergötland och sin stab, och man säg för öfrigt Lifresementets dragonkärs officerskår i dess lysande uniformer göra en tur kring Djurvården. Oaktadt den vackra parken sålunda företedde nästan allt det som plägar gifva åt vår stockholmska Majfest sin prägel, sak-. nades der dock ett visst något, som gjorde, att man icke rätt kände igen sig derstädes. En orsak var måhända, att det icke var den verkliga första Maj och att den benägenhet att slå sig lös och vara glad, hvilken i Stockholm af ålder medföljer denna dag, i går icke uppenbarade sig; men en annan orsak var också utan tvifvel, att vär förträffliga polis företasit sig att så väl vaka öfver ordni. gen, att den, såsom det vanligen gär i dylhka fall, lyckades i det allra närmaste förqväfva allt lf. Under mer än en timmas tid före den kongl. kortegens ankomst, såg man knappast en enda vagn röra sig framåt vägen, utan stodo ekipagerna på vederbörande koustaplars mer eller mindre nådiga befallning orörligt uppradade längs vägens båda sidor och de äkande syntes under sin långa väntan hafva mäkta tråkigt, inskränkta såsom de voro att oupphörligen betrakta det lilla antal fotgängare, som tagit plats vid vägkanten i hvars och ens omedelbara närhet. Förmärktes alltemellanät en rörelse bland vagnarne, var den nätt upp sädan som man kunde vänta af polisens mellankomst, d. v. s. en retrograd rörelse, hvilken inträffade då någon af polisbetjeningen företog sig att fatta ett par här star vid tyglarne och stryka dem baklänges till dess suffletten å den vagn, som de voro förspända, törnade emot tistelstången å den bakomstående, skrämde ästarne för densamma att i sin tur rygga tillbaka, sålunda fortplantande den retrograda rörelsen en läng sträcka och beredande de väntande åskådarne åtminstone omvexlingen att se några ystrare hästar stegra sig till följd af den förståndiga åtgärden. Att bevakning och tillsyn behöfvas för att bibehål:a ordning vid ett så.ant tillfälle som detta, lärer af ingen bestridas; men ändamålet bör väl vara att hålla fri passage och förekomma alla stockningar på de ställen, der sådana synas vilja uppstå, men icke att tvinga hundratals eller tusentals vagnar att sta orörligt stilla under timmar. Den i gär tjenstgörande polisbetjeninogen utvecklade onekligen ganska mycket nit, men en klok ledning af detta nit saknades alldeles, nu såsom vanligt hos oss på sednare tider. En svärm af små ångbåtar underhöllo kommunikationen mellan staden och Djurgården, och en stark trängsel rådde under hela e. m. och aftonen vid lan ningsbryggorna, utan att dock, så vidt vi veta, någon olyckshändelse inträffade. —