Aftonbladet – 11 maj 1865, sida 3

BLANDADE ÄMNEN. En vän i viken. Ar det väl eller illa att fylla våra vattendrag? That is the qvestion. stället att söka besvara denna omtvistade fråga, skola vi berätta en sanntärdig händelse, som kanske kan lemna något ljus i saken. För några år sedan tilldrog sig, att Saltsjön plötsligen steg ovanligt högt. I Berzelii park fanns på den tiden ett schweizeri (icke det nuvarande) och under detta en källare och i denna, likasom öfverallt i trakten, vatten. När nu vattnet steg i Saltsjön, jorde det naturligtvis så med i schweizeriets kälare. Värden blir förtviflad öfver sina kärl med dryckesvaror; sprunden i ankarne och faten stå kanske öppna, och källaren är otillgänglig för vattnets skull. Huru skall det gå med min konjak och min punsch?? utbrister mannen ångestfullt; gästerna klaga ju förut, att tutingarne äro för vattenhatliga och punschen för fadd i smaken! Huru skall jag bära mig åt jag olycklige? Men när nöden är störst är hjelpen ofta som närmast, och en skyddsengel uppträder verkligen i skepnad af schweizarens dräng, som är en skicklig simmare. Han erbjuder sig att rädda de ljufva safterna. Sagdt och gjordt! Han kläder af sig, tager ett ljus i handen och vadar modigt ned i källaren, der vattnet står honom till bröstet. Sprunden slås till, svickorna sättas i, den ena etter den andra. Men detta tager tid, Huset råkar slockna: och vattnet har stigit och stigit, så att det nu fyller källaruppgången. Förfärlig uppståndelse. Allt husets folk samlas vid källardörren 1 den lifligaste ångest. Den arme karlen skall droömkna i källaren likt en råtta. Gråt och klagan. Men se! ett, tu, tre dyker ett lurfvigt hufvud upp i källaretrappan, efterföljat af en lerig och gyttjig lekamen. — Nu är det ingen fara med varorna, utbrister han helt lugnt, sedan han pustat ut en smula; men si, aldrig trodde jag väl, att jag skulle komma att dyka i Katthafvet, sedan det blifvit fyldt.? — Händelsen har verkligen passerat. — Nåväl, hvad bevisar väl detta om Nybroviken? frågar kanske läsaren. Jo, det bevisar att samhället är sjukt och Nybrotrakten mycket vattensjuk. Ty vote samhället icke sjukt, skulle det ej af vattuskräck fylla våra vikar, och hade icke våra vikar blifvit fy vara så vattusiktig. yllda, skulle Nybrotrakten ej