Aftonbladet – 10 maj 1865, sida 2

— Lgendomsköop. Ven vackra esendomen Jakobsdahl, belägen nära Göteborg vid Örgryte kyrka, har i dessa dagar af grosshandlaren C. F. Brusewitz blifvit försåld till grosshandlaren Leop. Abramson för en summa af 90,000 rdr. Ransakningen om Jernvägsolyckan vid Sandsjö. Vi afsluta i dag redogörelsen för detta märkliga mål, härnedan i korthet återgifvande Riex rättegångsbiträdes slutanförande, hvilket androgs muntligen till protokollet, cch meddelande rättens utslag. Hr Staaff sade sig hysa fullt förtroende till rättvisan af den sak han försvarade, då han nu fick att slutligen sammanfatta den bevisnin;j ran ansåg hafva förekommit under målets handläggning. Han började med att redogöra för beskaflenheten af den tidtabell Riex erhållit och den oreda, som uppstått i denna, först genom ordinarietågets uppehåll öfver den bestämda tiden vid Nässjö och vidare äfven genom extratågets törsenade afgång derifrån, i följd af hvilket allt Riex blifvit nödgad till en ganska inkrånglad reducering och beräkning af de för honom gällande tidsbestämmelserna, så mycket svårare för honom att noggrannt påakta, som hans uppmärksamhet vid atvången ej fästes derrå och han, sedan färden anträdts, hade att sköta sitt lokomotiv, hvilket tog hela hans uppmärksamhet i anspråk. Dertill kom, hvad fullkomligt styrkt blifvit, stationsurets vid Nässjö otillförlitlighet, hvilket, enligt inspektor Bergströms egen utsago, i allmänhet missvisade 6 och enligt flera vittnens utsago ofta mer, ja ända till 12 minuter. Att den i tågjournalen vch rapporterna upptagna tiden, såväl ordinariesom extratågens afö, således icke, vore den rätta, ansåg hr Staaff fullt bevisadt, synnerligastsom uppgifterna deri icke heller öfverensstämde. Angående inkörandet af tid hade Riex i tidtabellen ått den ovilkorliga föresknft att hålla sig 20 ninuter efter ordinarietåget, hvilken föreskrift ill yttermera visso för Riex upprepades af stationsinspektoren Bergström kort före afresan. Huru kunde väl då Riex fatta denna tillsägelse annorlunda än snart sagdt såsom en befallning att köra in de 5 minuter som han, genom hr Bergströms eget förvållande, blifvit uppehållen ? Det var ju en fysisk omöjlighet för honom, då han afgick 25 eller 27 minuter efter det.ordinarie tåget, att a sig 20 minuter efter detta, såsom tidtabellen föreskref och hr Bergström ytterligare tillsagt, utan att köra in dessa 5 eller 7 minuter, och det hade väl tillhört lir Bergström att istället lemna den föreskrift, att som Riex blifvit uppehållen genom hans förvållande 5 minuter, han nu skulle hålla sig .cke 20; utan 25 minuter efter det ordinarie tåget. Vore här en förseelse begången. vore felet icke Riex,. Härtill. kom den omständigheten, fulleligen bestyrkt genom de athörda lokomotivförarnes sammanstämmande utsago, att det under lång tid varit praxis bland dem att köra in tid, då tågen föesenats, samt att detta ända tills på sista tiden oanmärkt fått passera, då det blifvit förbjudet genom en särskild order, hvilken Riex försäkrat sig aldrig hafva sett. Detta Riex påstående hade maskimingeniö ren Johansson äfven ansett. vara sannolikt, emer den ordern icke stått anslagen på den station, der Riex tjenstgjort eller blifvit lokomotivförarne delgifven genom kringsändandet till hvar och en af dem. Fäst: de, man sig härefter. vid den fart extratåget haft, så hade Riex sjelf medgifvit, att han i början af färden, då han hade förlorad tid att återtaga, kört något fortare än vänligt. Hvad farten framåt linien vidare anginge, hade banmästaren Ströändet, ståendes på 13.800 fots afstånd från Sandsjö station, sett ordinarie och extratågek der följa efter hvarandra med en tidskillnad af mellan 12 och 15: minuter, banvaktaren Lars Andersson, som stått på samma ställe som Ströander, uppgifvit den till mer än 12 minuter och vittnet Olof Hansson, stående på. 3600:fot från stationen, slutligen uppgifvit den till 12 minuter. Sammanlades detta. med vittnena Lundahls och Möllers utsago, att tågen ankommit till stationen med en tidskilnad mellan dem af 12 minuter, samt kammarjunkaren Lagerbjelkes, att den varit 15 minuter, så följde deraf att extratåget tillryggalagt de sista 13830 foten hitom Sandsjö på-lika-lång -tid.som -ordinaritäget behöft för att passera denna sträcka. Angående extratågets fart, då det på utförlutningen nalkades stationen och gick genom grindarne in på densamma, hade flera af jernvägsstyrelsen åberopade vittnen påstått, att hastigheten då varit s Det mest trovärdiga bland. dem hade upps gifvit den till omkring 2, mil. A Riexsida af hörda vittnen deremot hade visserligen ansett farten stark på utförlutningen, men tillika för: klarat, att de likaväl förut som sedermera sett både godståg och snälltåg begagna samma hastighet.. Vittnet.Cyllin åter hade yttrat, att far, ten visserligen yarit, väl stark på horisontalplas net, men icke så, att han ansett någon fara vara för havden, hyartöre: han också innantågetnedgick på utförlutningen, lossat på tenderbromsen, hvilket han naturligwis icke eljest skulle gjort: Vidare hade baningeniören Rosentvist fällt det allmänna omdömet i fråga om etttågs hastighet, att denna vore nästan omöjlig: att: bedöma för en person. som såg detsamma passera-framifrån eller på sidan om tåget; och kom slutligen till den bevisning, som i afseende. å, farten blifvit lörebragt, den omständigheten, att rej lementet stadgar det Riex kunde strafflöst anländavtillsta. tionen 5 minuter för tidigt, eller 15 minuter efter det ordinarie tåget, men deremot gjorde sig skyldig till straff om han framkom aldrig så liter för sent. Men förutsatt äfven, att tåghasti; heten-i-utförlutningen varit för. stark. så hade detta föranledts af omständigheter som det icke stått i Riex makt attförekomma, andragande nt hf Staaff allt hvad som blifvit; bevisadt angående bromsningen. Med afseende härpå för. klarade han till en början sig fortfarande vi blifva den tolkning af reglementets föreskrift i detta fall, han under rättegången framhållit, eller att extrat: get bort vara försedt med flera: bromsar, förmälande hurusom han ett par dagar; förut sett ett extratåg ankomma från: Nässjötill; Jönköping, bestående af 20 vanliga laga tomvag: nar, hvilket varit försedt med fyra bromskarlar: Den praxis borde för öfrigt, då lokomotivförarep för reglerande af farten i främsta rummet: måste lita på tågbromsarne; i allmänhet ha gjort sig gällande att hellre använda för många än för tå bromsar, ty en bromsinrättning kunde gå sönder under färden, eller en bromskarl försumX ma att fullgöra sin skyldighet. En dylik försigtighet borde åtminstone sunda förnuftet, utan afseende på reglementet, ha föreskrifvit en sta-; tionsinspektor, då trafikdirektören i oträngdt mål? anordnat ett extratåg så tätt efter ett ordwarie.