Aftonbladet – 6 maj 1865, sida 3

ärknimg till be4 ig del, ty författaren har med em särdeles ara dighet användt sådana ordställnimgar, soml ref I någon ansträngd eftertanke göra staken klar, fu , tadt det ofullständiga i uttrycken. ska je olika ämnen, som uti kolmästtaren afake dlas, indelas först i fyra stora afdlelningar, l; R hvartdera af dessa är sedan deladt; uti min delar, så att hvarje särskildt vetenslkapsämne sin bestämda plats, oberoende af dlet öfriga. des örsta afdelningen har författaren krallat. För-1 mi dande kunskaper, och såsom skäl fför denna mö ämning anfört, att dessa ej allenasst äro delmö sta som läras, utan äfven nödvändiga för attfrå Ira skola kunna inhemtas. Denna börjar med l kre väl genomtänkt och temligen utförlig Gram-l na r tik, der särskildt afhandlas uttalsläran ! toEpi), I sin tstafningsläran (Ortografi), ordbildmningsläran ha tymologi) och satsläran (Syntax), samt slutar l un d förklaringar af åtskilliga till språkkunskar bli i hörande ordtermer. Derefter följer en visser-lin en kort, men temligen fullständig, uppsats om rskonsten. äfven åtföljd af en dithörande ordklaring. Dernäst kommer en afhandling om af usiken och dess olika stilar, up tagande såvällPe nliga som siffernoter jemte i denna brukliga ill nstord. Under rubriken Olika uttryckssätt földerpå en afhandling om Skifferskrift, Tele-l a, afer, såväl optiska som elektriska, samt Stegrafien eller snabbskrifningskonsten. Sedert ora förekommer en förteckning på de olika råk, såväl lefvande som döda, hvilka äro be-lte nta, såsom begagnade af menniskor i såväl förI ge itna som närvarande tider, hvaruti förekommer I m ekiska och ebreiska alfabetet samt några pro miner på tio särskilda språk. Allt detta har rfattaren ansett tillhöra språkläran, hvilken atar med Svenska språkets historia, upptagande väl runorna som de utvecklin stider, under vilka språket hunnit sin nuvarande form. An: a delen af denna afdelning afhandlar Räkneynsten, hvilken äfven åtföljes af åtskilligt, som nligen ej räknas dit. fver såväl gamla som nya svenska måttbenämingar, följer först en historik öfver desamma och e förändringar deri, som tid efter annan utkomvit, samt sedan i tabellarisk form förteckning gå e mynt, mått, mål och vigter, som brukas i åtkilliga frimmande länder, alla jemförda med de venska. Bland andra mindre vanliga upplys-ly ingar i hithörande ämnen, som här meddelas, yrde särskildt förtjena omnämnas: uppgift på torleken och beskaffenheten af stapelstadsvigt, ergsvigt och tackjernsvigt samt så kallad Köl-t isk vigt, historik öfver de så kallade mynt-r ecknen samt en tabell öfver de i olika länder rukliga väglängdsmått, såväl bibliska som ännu ;rukliga, utsatta i svenska fot. Sedan derefter äknekonstens användande för hvarjehanda inlustriella förhållanden blifvit anfördt, följer en imetri som Stereometri, samt sist Bokhålleri ned upplysande tabeller. Tredje delen utgöres vf Förståndslära (Logik) samt fjerde delen Sedeära (Moral). Andra afdelningen har fått namnet Verldskännedom, hvars första uppsats afhandlar sjelfva l: miversum eller den stora verldsbyggnaden. er att ha anfört en kort historik öfver astrono-. niens utveckling och de namnkunnigaste Persoi ner, som dertill bidragit, börjar författaren här med stjernhimlen och dess konstellationer, så-! väl i äldre som nyare tider, med särskildt afseende på vissa mera fördelaktiga kunskaper i detta ämne, till exempel uppsökandet af nordstjernan m. m. dylikt, alltsammans upplyst genom en åtföljande stjernkarta. Andra delen upptager beskrifning öfver vår jord, dess första danande enligt såväl äldre som nyare begrepp, samt dess ytas eskaffenhet, hvarvid förekommer uppgift på bergsträckningar, slätter och öknar, de högsta bergspetsar, O. S. V. Uti tredje delen afhandlas Vaturläran, med beskrifning på alla slags kroppar, såväl fasta som flytande och luftformiga,, deras beståndsdelar, egenskaper m. m. jemte ovägbara kroppar eller som de här kallas naturämnen, såsom ljusvärme, ljus, elektricitet, magnetism 0. S. V. Jti den hithörande Fysiken förekomma naturkrafterna och deras verkningar, kroppars rörelser, statik, mekanik och dertill hörande maskiner, samt i Kemien olika kroppars inverkar på hvarandra, hvarigenom nya ämnen uppkomma, såsom glas, krut, färgämnen m. m. Denna del slutar med Meteorologi, deri upplysning fås om hvarjehanda företeelser i luftkretsen, såsom åska, norrsken, skydrag, hägring m. m. dylikt. Fjerde delen utgöres af Naturhistorien, der djurriket är anfördt efter Cuviers metod, hvaremot uti växtriket det numera i skolorna brukliga 8. k. naturliga systemet endast är i korthet antydt, men vid växternas klassifiering och beskrifning å det Linneiska sexualsystemet följdt, af uppgif: ven orsak att detta ansetts lättare att fatta för nybörjaren och den alldeles okunnige. Denna del slutar med beskrifning om Menniskan och Djurkroppen, dess beståndsdelar och inwättningar. Femte delen innehåller Geografi, förttydligad af en globkarta. Sedan verldsdelarne ärco hvar för sig genomgångna och deras naturförhållaanden, städer, fästningar, industri m. m. blifvitt anförda, följer särskildt Skandinavien, dervid hsvad Sverge beträffar ej allenast alla mera mä ärrdiga ställen omnämnas, utan äfven, hvad städerrna angår, för hvar och en af dem, sedan de vamliga upp: gifterna om folkmängd och dylikt äro anförda, uppgift följer på deras anläggningstiid och de mer anmärkningsvärda öden de genoangått. Här läro tillika införda statistiska uppgifter på regei riogssättet. embetsverk, krigsmakt, fcol klasser, kyrklig indelning, ordnar m, m. Tredje afdelningen : Historia. Denmma börja! I med de äldsta kända folkslagen inderrna, kine serna, zendfolket, babylonierna, feniccierna, m fl. och genomgår derefter allmänna vrerldshisto rien, med upptagande af det förnämstta uti folk: I och länders öden genom alla tidsåldlrar, ände till våra dagar. Uti den derefter särskildt af handlade svenska historien får man åtskillige upplysningar, som hittills förgälves blifvit sökte i våra skoloch läroböcker. Äfven Norges hi storia är särskildt afhandlad. Derefter följer Lär domsoch Konsthistoria. Uti Lärdomshistorier omtalas menniskoslägtets utveckling i konste och vetenskaper från de äldsta till närvarande 3 tider, med anförande af namnoch lefnadstic på de personer, som i dessa fall visat sig mes framstående, hvarvid särskild vigt blifvit fästac vid hvad Sverge i denna väg haft mest utmärkt Konsthistorien är här egentligen icke någon hi storia, emedan den blott i alfabetisk ordning upptager de uppfinningar och upptäckter, son tl vi i såväl industrielt som andra afseenden nu t-I mera kunna använda till såväl nytta som nöje cSåsom i viss mening tillhörande reli ionshista yr rien följer derefter Mytologien, särskildt uppta gande först den grekiska och romerska samt der i efter den nordiska. Denna afdelning slutar med e 1 Sinnebildslära, upptagande de föreställningar emed hvilka snillet i såväl poesi som bildand ekonst åskådliggjort de menskliga känslor, till dragelser, tider, ställen m. m., hvilka icke i my t, tologien fått någon mer framstående form elle namn. rt Fjerde afdelningen, kallad Medborgerliga kur ot skaper, upptager sådana kunskapsämnen, sol k. icke tillhöra någon af de föregående afdelnin ss garne. Denna börjar med Näringarne, hvaru n, hvar för sig afhandlas jordbrak och boskapssk ka sel, trädgårdsskötsel, blomsterodling, skögsskö nsel, bergsbruk, handtverk och fabriker samt ha et) del och sjöfart, alltsammans såväl historiskt so de med afseende på närvarande förhållanden, liten uppsats om Sköna konsterna, som nu ft aljer, kunde gerna varit borta, emedan den ic an innehåller någonting annat än några knapphä n, ) diga uppgifter rörande byggnadskonsten. Und Efter en enkel och lätt d tilig framställning afräknekonsten i såväl hela ll 1 som bråk, jemte vanliga reduktionstabeller I g La l ättfattlig afhandling om Geometrien, såväl Plaln j