Aftonbladet – 4 maj 1865, sida 3

modren är en qvinna med stort religiöst nit. Hos och genom dem mottog den rikt begåfvade ynglingen intrycken af den fromhet, som han utbredt i de mindre kristliga sekterna i England, af husandakt, ifrig bibelläsning, strängt heligthållande af söndagen och regelmessigt besök vid gudstjensterna, samt af bibelns och fromma böckers läsning t. ex. Bunyans resa till det himmelska Jerusalem o. 8. v. Tidigt försökte han sig som predikant för sina syskon och kamrater. en fastän föräldrarne sägo de anlag han egde, gjorde de ej något för deras utdanande, och förskaffade honom inga teologiska studier. Han fick endast i fyra år besöka en privatskola i Colchester. blef derefter, 16 år gammal, antagen till underlärare vid en privatskola i Newmarket och ett år derefter tillträdde han en dylik befattning i Cambridge. Men emellertid blef han genom sin principals, en baptists, och, som han sjelf försäkrar, genom en metodists mäktiga predikningar rubbad i sina independitska grundsatser, och isynnerhet på tron om en pånyttfödelse genom dopet. Han beslöt då, att blifva baptist och omdöptes den 3 Maj 1850. Deretter började han, vid sidan af sin lärareverksamhet, att arbeta för den iure missionen och predikade först för barn, men snart äfven för andra personer. Hans ifran för att ersätta bristen på regelmessig gudstjenst hos landtbetolkningen törskaffade honom snart ett stort tillopp af åhörare, och en menighet bildade sig, som valde honom till sin prest, och för hvilken han söndagligen predikade två gånger i en till religiösa församlingar inrättad lada; men Semedan han ännu icke var så stark som en fullvuxen man? undandrog han sig att predika för tredje gången på samma dag. Ändtligen uppgaf han sin lärareställning och egnade sig helt och hållet åt sin församling. Vid 18 år tillträdde han alltså prestembetet. Vid en offentlig församling lärde diakonen vid en baptistmenighet i London känna Spurgeon, och trodde sig i honom ha funnit den rätte mannen att bringa deras kapell i Southwark, som hade gätt tillbaka, på goda fötter igen. Sådana kapeller måste vanligen underhålla sig sjelfva och sina funktionärer genom bortlegning af skolrummen, och det nämnda kapellet hade nemligen knappast halfva antalet platser engagerade. Försöket med den unge evangelisten från Waterbach lyckades öfver all förväntan. Efter att i tre veckor ha predikat om sönoch måndagen i Londou, och den öfriga delen af veckan ha skött sitt arbete på landet, blef han fast anställd vid baptistkapellet i Januari 1854, och innan året var slutadt, befanns lokalen redan för liten En företagen utvidgning befanns otillräcklig, då mer än tusen personer öfver hvad utrymmet medgaf tillströmmade hvarje söndag och Spurgeon gjorde derföre 1856 ansökan om uppförandet af en ny kyrka, hvartill genom subskription tecknades 216,000 rdr, hvilken nu efter att på kort tid ha blifvit uppförd med en ytterligare kostnad af 144,000, under namn af Metropolitan Tabernacle, hvarje söndag församlar cirka 10,000 personer omkring den unge predikanten. Under mellantiden hade man, då den vanligen till stora församlinfr äfven af kyrklig beskaffenhet begagnade xeter Hall i längden icke kunde erhållas till regelmässigt begagnade, hyrt en lokal af motsvarande utrymme. Här inträffade enast, vid den första sammankomsten af omring 14,000 personer, en rörelse i ett hörå af lokalen, hvarigenom ängslan och oro uppkom, som framkallade stor trängsel, hvari många personer förlorade lifvet och än flera blefvo skadade — en tilldragelse; som så angrep Spurgeons nervsystem, att han för att åter komma i jemnvigt någon tid måste vistas på landet. Men efter nägon tids förlopp uppträdde han återigen som predikant med samma kraft som tillförene först i interimslokalen och sedan i det med mycken pomp invigda tabernaklet. Oberäknadt hans predikningar i London och hans många föredrag i sammankomster i kyrkliga och välgörande ändamål; togs också hans tid och krafter på det mest ansträngande sätt i beslag som resepredikant. Sålunda beaf han sig såsom sådan 1855 till Skottland, 856 till Cath och Brighton, 1858 till Irland. Han inbjudes när och fjerran som festpredikant, så att han för några år sedan nöd. gades afslå en enträgen anmodan; emedan han redan var upptagen för de två följande åren för en mängd dagar med 2 å 3 predikningar dagligen. Man kan antäga ätt han redikar bortåt 360 gånger om äret. Att icke kän bereda sig till så många föredrag, inses lätt; och han nedskrifver icke heller ett ord; men hans predikningar blifva stenografierade när han håller dem, han genomser dem innän de utgifvas från trycket. Äfven derigenom verkat han utomordentligt. Minst en af hans predikningar utkommer hvarje vecka i ett ofantligt stort antal exemplar, och redan år 1858 räknade man endast i Storbritannien en half million sålunda spridda exemplar af hans predikningar. Derjemte utkomma årssamlingar i särskilda band af hans predikningar. I Amerika eftertryckte man en af dessa, hvaraf den första upplagan på 20,000 exemplar utsåldes på några få månader och efter 2 års förlopp voro öfver 100,000 exemplär sålda. . En likadan afsättning hade ett eftertryck i Australien, hvaraf synes att Bpurgeons predikningar äfven i tryckt form hafva stor verkan på folket. Något om mäkläresysslorna.