Aftonbladet – 4 maj 1865, sida 3

Eyrkliga underrättelser. Baden. Schenkel har nu utgifvit en ny bok, till ytterligare utredning och svar på sådana an märkningar mot honom, som 5 varit blotta förkättringar.. Den bär titeln: ?Den protestantiska friheten i sin nuvarande strid med den kyrkliga reaktionen och innehåller fjorton kapitel, hvari afhandlas den kyrkliga reaktionen, den kyrkliga restaurationen, den fria riktningens strid i Baden, den fria teologiens och fria församlingens väsen, striden om Kristus, bibelns auktoritet, uppenbar relsen och undret, Kristi gudom, Jesu uppståndelse, Jesus i sitt förhållande till folket, Jesu bild i historiens ljus, anfallen mot lärofribeten, kyrkliga bekännelsen i sitt förhållande till kkyrkliga tron. Sachsen-Koburg. Det allt lifligare framträdande församlingsmedvetandet, hvilket under hertigdömets liberala regering näres och stärkes såväl genom lagstiftningen som genom förvaltningen, har medfört stora förändringar i prestembetenas tillsättning, hvilka lägt makten i vederbörande församlingars händer. Alla lediga platser kungöras af hertigliga statsministerium och alla prester och prestkandidater utan undantag kunna der anmäla sig som sökande. Saken är dock ofta afgjord redan före ledigheten, ty så snart anledning till vakans yppas, förenar sig församlingen om efterträdaren, och knappt är ledigheten kungjord i regeringsbladet, så framträder församlingen med sin utslagsröst. Preussen. Petitioner om utvidgad religionsfrihet ha till landtdagen ingått från 4å fria reliFö församlingar i Berlin, Tilsit, Königsberg, reiburg, Stettin, Nordhausen, Magdeburg, Eisleben, Brandenburg, Quedlingburg m. fl. och framkallat en allvarlig diskussion. Ett lagförslag är af tillsatt utskott utarbetadt. Kassel. Hassenpflugs vän och själafrände. den beryktade teologen Vilmar, har blifvit grumdligt belyst i en nyss utkommen skrift, som väckt det största uppseende samt till och med af det moderata Theologisches Litteraturblatt framhålles. Titeln är: Dr. A. Vilmars und seiner Anhänger Stellung zu den wichtigsten politisehen und kirchlichen Zeitfragen. Här bekräftas till fullo hvad som är anfördt i sista kapitlet af Schwarz Nyare Teologiens Historia, öfversatt al P. G. Ahnfelt. Braunschweig. Här florerar ännu tvängsdo et. Arbetaren Libbe har blifvit dömd till 10 Thalers böter för underlåtandet af sitt barns dop. ehuru han jemte flera personer redan är 1863 för statsministerium förklarat sitt utträde ur statskyrkan. SachsenWeimar. Ju närmare den stora tyska protestantdagen (den 7 och 8 Juni) nalkas, desto verksammare visa sig protestantföreningens filialafdelningar. Ett stort möte har hållits i Buttelstedt, som antagit de af pastor Steinacker framställda teser, hvilka skola insändas tilll protestantdagen. Vi anföra nägra prof: 1) Deen alltmer öfverhandtagande kyrkliga sjukdomen., äfven inom protestantiska kyrkan, är ett ovederläiggligt, betänkligt faktum, som platt icke kan aflhjelpas med hittills öfliga medel. 2) Aflägsnandlet fån kyrkan är mgalunda alltid ett aflägsnandle från kristendomen, hvars sedliga ande fastmer, i det hela taget, är stadd i glädjande tillväxt. 4) Det kyrkliga aflägsnandet yttrar sig dels som fer. gifvande af den offentliga ATA och de kyrkliga bruken, dels som fullkomlig likgiltighet mot den kyrkliga församlingen och dess angelägenheter, dels som andlig och sedlig bortkommenhet. 8) Orsaker härtill ansågos: a) Falsk upplysning; b) Missbelåtenhet med det oprotestantiska symboltvånget och vissa den gamla kyrkans trosläror, som strida mot vår tids samfälda kulturutveckling (såsom amendement antogs: Delvis äfven föranledd af presternas ofta hatfulla polemik öfver kyrkliga trosläror i offentliga dagblad); ec) Brist på sann uppbyggelse vid gudstjensten genom predikans och iturgiens beskaffenhet; d) Församlingsmedlemmarnes genom inre och yttre omständigheter grumlade förhållande till predikantens person ; e) Verklig irreligiositet. Som botemedel häremot uppgåfvos: 1) Bekämpande af materialismen; 2) Successiv reform i den gamla symboliskt fixerade kyrkoläran, i harmoni med tidens samfälda kulturutveckling, på den kristliga vetenskapens väg och efter grundsatserna af protestantisk lärooch samvetsfrihet; 3) Successiv reform af gudstjensten genom konstens förädlande element, i protestantisk anda och efter grundsatsen mångfald i enheten; 4) Motsvarande reform af det teologiska, isynnerhet det homiletiska studiet m. m.; 5) Församblingarnes fria valrätt i afseende på sina prester; (6) Kyrkliga föreningar och kyrklig synodalförfattning; 7) Kyrkotuktens läggande i församlingens egen hand, enligt tidens kraf, genom samverkan af alla församlingens sedliga krafter. England. Biskop Colenso har blifvit frikänd för de presterliga anklagelserna mot hans kritik af Moseböcker. På högsta ort har man underkänt alla de nitiska försöken att störta honom. SEDEN