Aftonbladet – 4 maj 1865, sida 3

— Folkundervisningen. Att folkundervisningen ännu lemnar mycket öfrigt att önska, hatva vi ett nytt bevis på i folkskoleinspektörens öfver Wermland och Dal berättelse. Han rapporterar nemligen, sedan han under 1864 besökt 75 församlingar eller nära hälften af alla skoldistrikterna, att af 15,500 barn, som voro i skolåldern, hade öfver 5000 icke varit så mycket som antecki ade till skolgång. Om proportionen varit densamma 1 hela stiftet, så framstår det sorgliga faktum att elfva tusen barn i skolåldern icke stått i någon förbindelse med skolan; och hemläsning förekommer numera mycket litet. Många fattiga församlingar hafva flitigare hållit sina barn i skola än många förmögnare. En i förstone öfverraskande, men vid närmare eftertanke mycket förklarlig iakttagelse är gjord: der man tager terminsafgift (vanligen 50 öre) för att underhålla skolan, af alla barn i skolåldern, der komma flera af dem dit, än der man icke tager afgift af alla. — När föräldrarne hafva gifvit ut penningar, vilja de ock taga ut valuta derför. Men hur svår denna afgift blir att utgöra, huru ytterligt ondt om penningar de fattiga på landet hafva, finner man deraf att fattigkassan vanligen får betala dessa 10, 12, 25 å 50 öre terminsafgift för de mindre bemedlade. — Hvad läser man i folkskolorna? Jo, 6782 barn hade öfvat utanläsning af katekesen: deraf hade 2265 trumfat igenom hela Lisdblomska långkatekesen. Men icke mer än 266 barn bland 8632 hade läst Berlins naturlära och icke mer än 38 hade hunnit så långt som till att få muntlig undervis ning i svensk grammatik. Deremot hade 4642 läst biblisk historia, och af dessa 4642 barn hade de flesta ej hunnit öfver de se dolärande berättelserna om huruledes Esav blir lurad på sin förstfödslorätt, Jakob sin ordning bedragen på hustru, Laban be stulen och bedragen af både dotter och måg huru Abraham gör någonting Gudi behag hagligt när han är färdig att slagta sin son huru Josefs bröder söka taga honom afdags: 0. 8. Vv. (G.-P.) —