Aftonbladet – 4 maj 1865, sida 2

Ja, hon sjelf, sefior. CTycktes hon vara nöjd med buketten? Ja, men hon blef visst mycket förundrad när hon mottog biljetten. Hon frågade mig om någonting hade händt er, seiior, I ?Stackars liten! Nå, än sedan? hur var hon klädd? berätta mig alltsammans; men först och främst, hvarmed sysselsatte hon sig, när du kom? Hon satt under jasminträdet på inre gården och rullade sina lockar kring tingret alltefter som hon borttog papperet hvarpå de varit upplagda.ft Sina lockar! Detta guldnät, hvari hon fångat mitt hjerta!4 sade Daniel, liksom för sig sjelf, i det han vårdslöst knöt en svart sidenhalsduk om halsen. Nå, vidare. Det var ingenting vidare. jag frågade dig ju hur hon var klädd. I en hvit klädning med gröna border, alldeles öppen framtill och hopknäppt vid midjan och halsen. En förtjusande årägt! Den kallas en fransk morgonrock, Firmin. Så vacker hon skulle vara! Nåväl, hvad mera? Ingenting mera, sefior. Hon hade bara len klådningen på.4 Du är en narr. Hon hade väl skor eller sängor också, ett skärp, en näsduk eller rågot dylikt, pah! seiior, sådant ser jag aldrig på!s ade Firmin lugnt, men med denna skalkktiga uppsyn, som är ganska egendomlig. by Firmin var en gaucho af födsel och vaor, ehuru uppfostran och vistandet i stalen borttagit mycket af de sednare, 8å mycket sämre för dig. Men nu till ndra saker. Har någon sökt mig?4 Ja, den qvinnan som ni skickade mig tt hemta, seftor, och så don Cåndido.