Aftonbladet – 3 maj 1865, sida 2

Är ni säker på hvad ni nu eäger?? Skulle jag ej vara säker derpå när jag jelf var den som märkte honom med min sabel! ! Florencia lutade sig något blek, tillbaka not soffkarmen. Skulle ni igenkänna honom om ni fick se wonom?? fortsatte den gamla sitt förhör. ?Nej, sefiora, men om jag hörde honom ala, skulle jag genast igenkänna honom.? Godt, ni kan gå, Camillo.? Hörde ni hvad han sade?? frågade Msria Josefa seiioritan, som ej förlorat ett enda ord af banditens förklaring; ?hörde ni? sårad i knäet! Det är en upptäckt som är värd något! Tycker ni ej det?? Jag? Jag tillstår att jag ej inser huru denna upplysning kan vara af en så omätlig vigt.? Stackars barn!? utropade Maria Josefa skrattande och klappade Florencia på axeln med sin knotiga hand, ?stackars barn, begriper ni ej att denna omständighet ger mig tre olika utvägar att finna hvad jag söker?? Tre utvägar!? . Ja visst, Hör nu på och lär er något med detsamma, enfaldiga barn. Först ha vi läkaren som vårdar den sårade, sedan apotekaren som tillagar medikamenter och slätligen hvarje hus der man får höra att det finnes någon sjuk person. Hvad säger ni derom ?? Jag kan ännu ej inse att något af allt detta skall leda er på rätta spåret, seiiora. Otrogna varelse! Vet då att de eger ett ännu säkrare medel i min hand. De jag redan nämnt skola i dag och i morgon komma mig till nytta, men det sista kan ej användas förrän om måndag. Då skall jag åtminstone få se färgen på den fågelns fjädrar.? (Forts.)