Article Image
Utrikes korresz andens. (Från Aftondbludets korrespondent.) Berlin den 24 April. Lördagen den 15 April rådde stor uppståndelse inom den publicistiska verlden i Berlin, Franska ambassadören, hr Benedetti, hade i stor gala begifvit sig till slottet och haft en half timmes audiens hos konungen. Berättare, hvilkas blick ej nådde längre än från den franska diplomatens vagn till slottsporten, anknöto de intressantaste politiska kanstöperier till detta emottagande. Det var ej längt ifrån att en vidtomfattande allians var ingången mellan Preussen och Frankrike i och för en definitiv reglering af förhållandena i norra Europa. Andra sägo saken från en betänkligare sida och läto kejsar Napoleon i ett egenhändigt bref protestera mot Preussens förfarande i marinfrågan. Det passade väl icke så alldeles i stycke med dessa förmodanden, att drottningen bivistade audiensen; men sådana inkonvenienser ha sällan vilseledt käcka berättare af dagens händelser i deras af den varmaste kolorit utmärkta fremställningar. Sedermera upplystes det dock, att tidningarne, så väl de berlinska som flera landsortsblad, varit på alldeles falskt spår. Hr Benedetti hade blott fått i uppdrag att till konungen och drottningen framlemna ?Julii Cesars lefnad?. Kejsaren hade på första sidan skrilvit den vanliga dedikationen, och presenten åtföljdes icke en gång af något egenhändigt bref, som eljest skickas till alla suveräner. Härigenom gingo alla de på audiensen grundade politiska gissningarne upp i rök. Bland den tyska allmänheten har Julius Cesars lefnad? haft en succes de curiosite. De tyska upplagorna ha spridts i massor och snart gätt åt. Den liberala pressen varnade för ceesarismens inflytande och fäste uppmärksamheten på, att kejsaren var mer angelägen om politisk än om litterär framgång. Den lärda verlden har hittills för hållit sig temligen kallt. Om historikern Mommsen, hvilken kejsaren en gång i sin bok benämner le celebre Mommsen, berättas det, att en bekant frågat honom, om Napoleons arbete vore lämpligt till gåfva ät ans son. Mommsen frågade, huru gammal sonen var, och då den lärde mannen fick veta, att gossen var 14 år, svarade han, att man då utan fara kunde sätta boken i händerna på honom. Ett år sednare skulle den knappt vara tjenlig dertill såsom alltför litet allvarlig. Inom den höga politiken är föga nyttatt förtälja. Den preussisk-österrikiska alliansen och den hjertliga vänskapen uppenbara sig fortfarande i allehanda tvister. Preussens maritima åtgärder i Kiel ha ej blifvit hejdade af Österrikes invändningar. Kabinettet i Wien har vid detta tillfälle opererat med föga skicklighet, ty Preussen bör minst angripas i marinfrågan, då det har den allmänna meningen till och med utom Preussen på sin sida i denna punkt. Hr von Bismarck var tydligen angelägen om, att förbundsbeslutet af den 6 April erhölle ett faktiskt svar och att intrycket af den reussiska förödmjukelsen utplånades; och härtill har Österrike mot sin vilja hjelpt honom genom sitt ofruktbara motstånd. Representantkammaren skall detta oaktadt helt simpelt vägra sitt samtycke till det af regeringen begärda lånet på 10 millioner för marinetablissementerna och hamnen i Kiel. De förtroliga rådplägningar, som marinutskottet hittills hållit, lemna intet tvifvel öfrigt härom. Utskottet består af motständare till annexionen och skall sannolikt i sitt utlåtande till och med framhålla, att kammaren icke kan bevilja några penningar till en hamn, som ännu icke ens tillhör Preussen. Regeringen tyckes redan vara beredd på länets förkastande, och den ministeriella organen har uträknat, att kammaren icke representerar landets majoritet, utan blott ungetär 20,000 valmän. Hvarföre proposition då blitvit inlemnad om ett lån, hvars förkastande regeringen med visshet unde förutse, begriper ingen. Den ministeriella räkningen visar blott, att hr von Bismarck ännu alltjemt sysselsätter sig med rågan, om icke en annan majoritet skulle sunna erhållas genom vår klassvallags förindring till en fransk suffrage universel och ;enom ce utvägar, som Napoleonismen förtår använda för att reglera den allmänna östrätten. Häri kunde dock ministerpresilenten lura sig. Det stundande öppnandet af postförbinlelsen mellan Malmö och Stralsund skall istadkomma en lifligare samfärdsel mellan orra Tyskland och Sverge. Härlofvar man ig icke ringa kommersiella fördelar deraf. synnerhet 1 Stralsund hyser man stor tillörsigt i detta afseende. ee

2 maj 1865, sida 2

Thumbnail