Aftonbladet – 1 maj 1865, sida 2

tänder att inom ett halft år samlas till det : iksmöte, som i hvarje fall skall blifva det etydelsefullaste under de fem å sex årtion: lena efter det kungliga enväldets fall. Till. le allra märkligaste opinionsyttringarne hör ostridigt de mer än femtio presternas i Skara stift tacksamhetsadress till konungen. sigterna för junker-fraktionen på vårt riddarhus att få presterna att taga på sina skuldror bördan af folkets ovilja, om reformen faller, mörkna mer och mer. Den på förhand af en och annan röst från det hållet förkunnade domen: la mort sans phrase skall väl i afgörandets stund af hvarjehanda skäl komma att utsägas med litet osäkrare målföre än nu. Den iakttagelsen torde nästan undantagslöst hålla streck, att intet samvete är så förstockadt som det byråkratiska. I alla händelser har den åtminstone bekräftat sig i det bedröfligt ryktbara Sandsjömålet. Väl pläga ofta nog de enskilde, som i sin sociala ställning finna sig tryggade mot de kränkningar och orättvisor från myndigheters och lagskipares sida, med hvilka de ringe och fattige få göra så förtrolig bekantskap, ej synnerligen bekymra sig om hvad mot rätt och lag vederfares deras mindre lyckligt lottade medmenniskor; men stundom vakna de dock till besinning af äfven andra lidanden, än sina egna. Så har skett i anledning af Sandsjömålet; lokomotivföraren Riex öde har upprört alla, alla — utom det byråkratiska samvetet. Annu en månad räknar denna smilek; en skymfligare gifves ej för ett land, som kallar sig upplyst och fritt. Må vi minnas den sanning, som Laboulaye uttrycker sålunda La libert du dernier des miserables est Vaffaire de tous. Des que les formes legales sont meUtnacs, des qwun citoyen est injustement atteint, tous sont menacs. Nämnas bör — ehuru vi till annat tillfälle få uppskjuta granskningen af åtskilliga dermed sammanhängande omständigheter — K. M:ts beslut, enligt skogsstyrelsens förslag, om tillsättande af en särskild tjensteman, under benämning af skogsinspektör?, för Norroch Vesterbottens län, för hvilken under den 31 Mars instruktion blifvit fastställd. I förbigående må erinras om det hyggliga priset: 5000 rdrs lön utom 20 proc. af medel, som inflyta genom försäljning af i beslag taget virke. Viäterkomma till ett närmare skärskådande af detta glänsande prof på de för öfrigt hemlighållna resultaterna af vår skogsstyrelses ännu endast 6-åriga verksamhet. Det vinner betydligt på att ej betraktas isoleradt, utan ses i sammanhang med några andra företeelser, af hvilka inhemtas kan, huruledes behofvet af nya tjenster uppkommer. Ett par nyligen timade utnämningar ha riktat uppmärksamheten, ea föga smickrande uppmärksamhet, på vår diplomati, och man har frågat sig, om de diplomatiska befattningarne, eller åtminstone en del at dem, äro alldeles utan vigt för landet och endast besättas för att lända innehafvarne till utkomst eller nöje. Anledningen, hvarför man så fråcat, är helt enkelt svårigheten att ens på probabilitetskalkylens väg upptäcka hos de nyligen utnämnde någon af de qvarifikationer, som antagas vara nödiga för att hos främmande makter värdigt representera de förenade rikena och med någon grad af framgång bevaka och vårda deras intressen. Det blir då en helt naturlig följd, att man får benägenhet att afskaffa den dyrbara diplomatiska lyxen och använda en del af anslagen å tredje hufvudtit:ln till — allmän nytta. Denna fråga förtjenar i öfrigt sitt särskilda kapitel, hvilket väl ock blir skrifvet. Slutligen må erinras om K. M:ts beslut i fråga om den skandinaviska expositionen nästkommande år, högstdensammes cikulär till länsstyrelser och hushållningssällskap rörande en officiel jordbruksstatistik för riket, samt skrifvelse till landshöfdingeembetena om behöriga varningar mot utvandring till Amerika. Lägga vi härtill, att Stockholms telegrafbyrå åtagit sig bestyret att vårda svenska språkets rykt och redighet? ; att Stockholms stadsfullmäktiges beredningsutskott tillsatt en komite, den der skall uppgöra förslag till åstadkommande af en ständig expositionslokal; att Stockholms inbyggare kommit på den tanken att genom petitioner till K. M:t betrygga sig mot följderna af sina högtbetrodde full mäktiges mindre sunda beslut; att den skan. dmaviska postkonferensen och den svensknorska unionskomitn börjat sina arbeten; samt att universiteterna hugnats med lyckan af en ny examen, denna gäng en s. k. teologico-filosofisk, hvilken är afsedd att upp. hjelpa prestbildningen, men svårligen lärer aihjelpa prestbristen — så ha vi redogjort för sista månadens märkligaste tilldragelser.