sorgepost blifvit återkallad. Personer hafva framträdt och önskat ett ännu allmännare uttryck utaf denna stads känslor af bedröfvelse och deltagande vid den timade olyckan, men det är en sak, som vi ansett böra först närmare afhandlas man och man emellan, innan någon offentlig uppmaning derom utgår. — Representationsreformen. I Falu Tidning skrifves den 26 April: Härvarande stadsfullmäktige hafva med anledning af det af regeringen framlagda förslaget till representationens ombildning till K. M:t afgifvit en tacksamhetsaaress, tillika innefattande en önskan derom att nämnde förslag måtte blifva af ständerna antaget. : — För ett dylikt i Norrköping. hållet möte möte lemnar stadens tidning följande redogörelse: Ena representanten för Norrköping vid de sednaste riksdagarne, grosshandlaren W. M. Ekelund härstädes, hade till förlidne gårdag inbjudit dem af stadens invånare, som intressera sig för det hvilande representationsförslaget, att sammanträdda i härvarande arbetareförenings lokal, kl. 4 e. m. En samling af omkring 200 personer, deribland en stor del af den arbetande klassen, kom tillstädes. Mötet öppnades af inbjudären med tillkännagifvande, att han från centralkomitn i Stockholm erhållit uppdrag att föranstalta om detta möte, hvarefter af honom redogjordes för komitens åtgöranden i frågan och påpekades de retormmöten, som flerestädes i landet blifvit hållna. Vid derpå af hr E. framställd anhållan, att en ordförande måtte utses för ledning af mötets förhandlingar, blef hr E. sjelf vald till denna befattning och åtog sig äfven densamma. Ordföranden började först med uppläsandet af en genomgående redogörelse för representationsförfattningens öden alltifrån år 1809, derefter följde uppläsandet af det hvilande represeotationsförslaget samt centralkomitens cirkulär. Sin egen opinion i frågan uttalade ordföranden otvetydigt till förmån för det kongl. förslaget. Bland derefter uppträdande talare må i främsta rummet nämnas fabrikören och grosshandlaren Erik Swartz, som i ett längre föredrag ordade hufvudsakligen om kommunalförfattningen och dess skapelsehistoria? samt dess sammanhang med det kongl. representationsförslaget. Det resultat, till hvilket hr 8:s föredrag ledde, var, att tal. för sin del ansäg klokast vara att ej bebendla frågan genom agitation, af hvilken hr 5. menade att detta möte var ett uttryck utan öfverlemna åt blifvande ständer att afgöra förslagets öde, anseende för egen del att, då representationsfrågans historia visade att det ena förslaget uppkommit efter det andra, det vore klokast att äfven uppskjuta med detta tills man kunde få ett som vore icke allenast fullkomligt statsrättsenligt, utan äfven motsvarande allas anspråk. Hr 9. klandrade pressen, såsom, enligt hans förmenande, nagiterande endast för det hvilande förslaget och ej upptagande motståndarnes åsigter, hvilka i följd deraf ej blifvit tillräckligt kända. Talaren ansåg det ännu vara för tidigt att lägga kommunalförfattningen till grund för representationsreformen. Hr 5. aöhöll. få en l:sta framlagd till undertecknande af dem bland de närvarande, hvilka, i likhet med talaren, ansågo mötets deltagare ej vara vuxna frågans bedömande, utan helt och hållet ville hänskjnts densamma till rikets ständers afgörande. På samma gång undanbad sig hr S., på anförda skäl, att blifva ihågkommen vid det stundande riksdagsmannavalet, i hvilken önskan äfven hr Ekelund för sin del instämde. — Efter hr Swarlz uppträdde grosshandlaren L. M. Svartling med bestämd opinion för det kongl. förslaget. Hr Svartlings tal helsades med bravorop och handklappningar. I samma anda talade löjtvanten Hylin och klädesfabrikören H. Wahren: Vid slutligen af ordföranden framställd roposition, huruvida den af ht Swartz framlagda listan eller centralkomitns borde af de närvarande underskrifvas, blef den sistnämnda med öfvervägande ja antagen. Centralkomitns framlagda listor, uttryckane tacksamhet till K. M:t för det hvilande örslaget, blefvo härpå af de flesta närvaande undertecknade. Dylika lietor finnas äfven tillgängliga för undertecknande i hrr Collins och Wallbergs bokhandel. — För mötet i Kristianstad redogör Kristianstads-Bladet sålunda: Reformmötet härstädes sistl. måndag var besökt af i det närmaste 100 personer. Borgmästaren E. Clairfelt, som jemte stadens representant vid sista riksdagen C. Bohmansson, utfärdat inbjudningen, Ööppnade mötet med ett tillkännagifvande om dess ändamål, och afgaf sedan han genom acklamation blifvit utsedd till ordförande en kort redogörelse för de förnämsta momenterna i det hvilande representationsförslaget, hvarpå han uppläste centralkomitens, i denna tidning förut införda, adress till. svenska folket. : Rådmannen OC. Bohmansson begärde nu ordet och afgaf en med värma utsagd uppmaning till kommunens ledamöter att förena sig i samverkan för att, på det sätt som ske kan, få en opinioa uttalad för det hvilande representatonsförslaget, hvars fördelar ban: framhöll, Han uppläste derpå vissa delar af konstitutionsutskottets betänkande vid sistl. riksdag, rörande detta förslag, samt af justitiestatsministern De Geers yttrande till statsrådsprotokollet, när förslaget i statsrådet behandlades. Ordföranden uppmanade nu öfriga närvarande att yttra sig; men ingen begärde ordet. Derpå framställdes till besvarande den af centralkomiten formulerade ropositionen :om de närvarande gilla det hvilande representationsförslaget och önska dess antagande, hvilken besvarades med ett enhälligt ja, hvarefter de af centralkomiten utsända petitionslistorna framlemnades till undertecknande, och härmed afslutades mötet. Bland de närvarande sågs ingen prest och icke heller någon adelsman. Af högre civila och militära embetsmäni syntes ingen, och hofrätten representerades af ett hofrätteråd och en adjungerad ledamot. KA