Till friherre Bernhard v. Beskow. Den 19 April 1865. Det är villa blott att du så tycker, När din fot af åren kännes tung. Att du grånar, hör till tidens nycker, Skalden evigt är och blifver ung. Växa diktens rosor dig i spåren, Mogna tankens frukter i din själ, Snillet ej att skaffa har med åren, Tiden skalet, men ej kärnan, stjäl. Kraftig sena fordrar strängaleken; Din har ännu stål för forskarns id. Musagetes fordom var hos Greken Ej Apollo blott, men ock Aleid. Lyran gaf dig en, den andre räckte Dig sin klubba; du har båda qvar, Ty som arf från ett förgänget slägte Kraft och skönhet tog du i förvar. Lef, från prosans barbari att frälsa Allt hvad Sverges anor hörer till; Stå för oss som typ af Själens helsa Annu mången nittonde April! ee