Aftonbladet – 28 april 1865, sida 2

den och sälunda gå miste om det Ulliredsställande medvetandet att hafva hjelpt sig sjelf 2? Kragerö arbetarförening, stiftad 1853, räknar 250 ledamöter, hvilka erlägga en veckoafgift af 3 skill., hvaremot fri läkarvård och medicin bestås dem, deras hustrur och okonfirmerade barn under 4 veckor; och för lika lång tid utbetalas ett understöd af 1 specie vecka, om mannen, men ej när hustru eller barn, drabbats af sjukdom. Föreningens stadgar bestämma, att dess verksamhet upphör vid tilltälle af epidemiska sjukdomar, men detta har ej iakttagits, lika litet som den bestämmelsen att fri medicin skulle lemnas blott under fyra veckor. I närheten af Kragerö ligger Helle bruk, der en förening, omfattande samtiige arbetare, stiftades 1853. Ledamöternas afgilt är 1 skill. på hvarje speciedalers arbetsförtjenst, hvaremot kassan lemnar i sjukhjelp pr vecka under loppet af 3 månader: 1 specie åt familjefar, 72 skill. åt fullvuxna men ej gifta, och 24 skill. åt gossar. Arbetareföreningen i Moss, stiftad 1850, upptager till medlemmar arbetare och folkskolelärare i Moss och Rygge församlingar mot inträdesafgift af 2 specier och veckoafgift af 5 skill., hvarför medlemmarne och deras familjer åtnjuta läkarvård och medikamenter samt, vid medlems sjukdom, ett understöd af 1 specie pr vecka under högst 13 veckor, och slutligen i begrafningshjelp 5 å 10 specier (vid ett barns död 2 sp.) I likhet med några andra föreningar, understödjer den ock ledamöter med smärre lån. Slutligen komma vi till de aftynande qvarlefvor från skråväsendets dagar, som i Norge äro kända under namnet Svendeforeninger, Gesällerna i handtverksyrkena voro, som bekant, af gammalt förenade i 7brödraskaper? till gemensamt understöd, hvilka ej voro begränsade inom ett enskildt lands område, utan sammanhängde med hvarandra inom alla slöjdidkande länder i vår verldsdel, hvilket till en tid hade det goda med sig, att en arbetare, som ville utbilda sig i sitt yrke i främmande land, der fann bistånd med råd och dåd af yrkeskamrater. Men gesällvandringarne urartade omsider, då odugliga eller oordentliga personer, med böjelse för dagdrifveri, togo sig före att på sådant sätt utan arbete lefva på andras bjelp. I sednare tider har ock staten medelst stipendier eller rese-anslag, börjat draga omsorg om den yrkesarbetarnes utbildning, som genom vistelse i främmande länder står att vinna. Under jäsningsperioden omkring 1850 fingo de norska 7Svendeforeningerne? dödsstöten, antingen så att de ombildades till föreningar för sjukhbjelp, eller derigenom att deras medlemmar slöto sig till de nymodiga arbetarföreningarne?, hvilka jemte billigare vilkor äfven ofta erbjuda tillfälle till förädlande förströelser samt bringa olika samfundsklasser i närmare inbördes beröring. Men en del af gesällerna (?Svendene?) höllo sig för goda att ställa sig vid Sarbetarnes? sida och slöto sig tillsammans i klubbar de nuvarande Svendeforeningerne, med ändamål att tillfredsställa behofvet af sällskapligt samqväm, genom att hålla boksamlingar och bereda tillfälle till tidningsläsning, stundom äfven till afhörande af föredrag. Emellertid ha dessa föreningar ej velat trifvas. Afsådana föreningar nämner den förf., från hvilken vi lånat dessa underrättelser, följande fyra. ?Kristiana Haandverksvendes Centralforening?, stiftad under Thraniterrörelsen, räknar numera, ehuru den står öppen för personer af alla samhällsklasser, blott 150 medlemmar. Den har samlat ett bibliotek om 800 band och har under sistförflutna vinter anordnat ett antal föredrag om söndagsaftnarne å föreningens lokal i frimurarelogen. — Kristiania Skomagersvendes? förening, hvilkens stadgar äro mycket nöjsamma, har behållit såväl skråväsendets exklugiva karakter — en person, som arbetat utom skrå, upptages ej i denna förening, med mindre han genomgår en tvåårig prötvotid och erlägger en plikt — som en del kuriösa ceremonier. — Haandlverksvendenes Dannelsesforening i Bergen, stiftad 1850, räknar blott 70 medlemmar. — Skomagersvendenes Forening i Fredrizshald, med anor från 1682, ombildades 1854 till en sjukhjelpsförening, som emellertid räknar blott 1 ledamöter. — I Kristiania lära många gesällföreningar, utom de två ofvannämnda, ännu bestå, men om dem saknas noggrannare underrättelser. Likaså finnas ?Dannelsesforeninger? för handtverkare i Throndhjem och Kristianssund. I Stavanger har man vidtagit åtgärder att samla alla gesäller i en enda förening med både ekonomiska och ideella syftemål. Af ofvanstående redogörelse framgår, att de norska arbetarföreningarne dels hafva sjukoch begrafningshjelp till ändamål, dels också egnat sig åt sträfvanden, likartade med våra ?bildningscirklars?. Det är förvånande att ej t. ex. konsumtionsföreningar) utbredt sig i ett land, der en jemförelsevis med förhållandet i Sverge så stark rörelse bland arbetarne egt rum. Såvidt vikänna, finnes i Norge endast en konsumtionsförening, nemligen den af arbetarne vid segelduksfabriken i Kristiania upprättade, som uppköper lifsmedel en gros och nu årligen omsätter 8 A 12,000 rdr rmt. Slutligen böra vi nämna det i fjol stiftade ?Arbejdersamfundet i Kristiania, som upprättat bibliotek och sångförening, anordne föreläsningar om söndagsaftnarne och beredt tillfälle till tidningsläsning. Man är äfven betänkt på att förskaffa denna förening ett fastare stöd och ett allmännare deltagande genom inrättande af en sjukkassa. Af stort intresse äro de planer, som nyligen kommit å bane, att bilda föreningar af arbetare, de der med samfälda krafter skulle anskaffa sig hvar sitt eget hus om fem rum med tillhörande trädgård. (Jemfr Aftonbladet för 30 Januari och 24 Februari detta år.) ) Måhända skola dei den Ptekniska föreningen? nyligen af kand. juris Mohn hållna föredrag om arbetare-associationer innebära en väckelse i detta afseende. e—A 2 Plats har blifvit begärd i bladet för föl