Aftonbladet – 27 april 1865, sida 2

NN RRET EA nNRR RNA ÅR ARN Rn Sn O nn R dann ni att han skall vara mycket angelägen att understödja en styrelse, hvars tillvaro endast kan beräknas efter månader, kanske veckor? Tror ni att han ekall hinna, ifall han besluter sig för att hjelpa mig mot mina fiender, att från London tll Paris och från Paris till Buenos Ayres, sända mig hjelp, innan man från Entre-Rios och Tuwman hunnit störta mig, och tror ni att lor! Palmerston ej skall inse detta? Bah, sefio Man deville, jag har aldrig hoppats myclet af engelska regeringens mellankomst och nu hoppas jag ännu mindre, sedan jag lör att de meddelanden, som härifrån komna den tillhanda äro grundade på förestälhingen om min oöfvervinneliga makt.? Men seiior?, sade Mandeville förtiflad, emedan han omöjligt kunde begripa hvart Rosas syftade, om det ej är genom öfvermakten, genom armeerna, genom federaliäller er uppgift på min stora makt? Tror sterna, huru ämnar då ers excellens kufva de upproriska unvitarierna ?? Genom dem sjeltva?, svarade Rosas med ett lugn, som kunde kallats tysk fl-gma om han ej i detsamma fästat en genomborrande blick på den stackars Mandeville, för att se huru denne skulle bete sig då diktatorn undandrog den molnridå, som helt och hållet betäckt den tankegång han följt. Ah!4 utropade ministern och spände upp ögonen, denna gång mera af beundran än förvåning, då han såg ligga framför sig hela. den vidsträckta synkrets, som af dessa tre ord öppnade sig för hans blick. Dessa ord förklarade alla de motsägelser och paradoxer han ej förut kunnat reda, oaktadt sin diplomatiska talang och sin vana att ofta vissa till Rosas tankar. Genom dem sjelfva?, fortsatte den sehere, alltjemt lika lugnt, ty de äro för närvarande min bästa arme min säkraste makt, eller rättare segdt, deri ligger enda atvägen att krossa mina fiender.? Ers excellens för mig verkligen på ett fält, dit jag aldrig skulle vändt mina tanrar