Aftonbladet – 26 april 1865, sida 2

att öka sina stater med en del af Syrien Ryssland förklarade sig emellertid för Tur kiets naturlige beskyddare. Frankrike oc England skulle efter dess regerings tanka gemensamt vända sig mot Mehemed-Ali och lemna åt Ryssland att skydda Con stantinopel. Men England, hvars kabinet styrdes af lord Palmerston, insäg alltförvä att det ej skulle gå an alt sätta XBosforen tulpan i den nordliga björnens ram. Der ädle lorden beslöjade derföre sin verkligt tanke med dipiomatiens alla grannlåter och lyckades sålunda genomdrifva att den tur kiska hufvudstaden bevakades at en rysk eskader i Bosforen och af en engelsk-fransk dito utanför Dardanellerna. Orientaliska frågan bestod således 184( deri, att de öfriga europeiska stormakterna öfverenskommit att tvinga Mehemed-Ali at afstå från sina anspråk på ärftlig besittning af Egypten, medan Frankrike ensamt mot satte sig detta beslut. Alla stormakterne hade emellertid öfverenskommit om nödvän. digheten att skydda Constautinopel, utan att derför upphöra att med ett visst misstroende betrakta hvarandra. Detta ömsesi diga misstroende utmärker alltid den inter. nationella politiken i Europa. Amerikanarne kunna ej lära detta, utan att på samma gång förlora all tillit till tro och löften. ty detta misstroende skulle ej existera i så hög grad, om ej orsakerna dertill i ännu högre grad förefunnos. Under sådana omständigheter är det lätt begripligt att England ej kunde lemna mycken uppmärksamhet åt affärerna vid La Plata-flodens stränder, då det af fruktan för Ryssland, på intet vis vågade bryta med Frankrike, utan snarare behöfde stärka sin makt genom ett förbund med detta land. Sefior Mandeville lät emellertid icke deraf