Aftonbladet – 24 april 1865, sida 2

gar som kunna finnas nödiga. Von Spru ner3 arbete, ehuru utan text och omtattan Ide en ojemiörligt kortare tid, uppgår n tillett pris al omkring 7 rdr rit, hvaremo det pris, hvartill utgilvaren anser sig kunn: lemsa ifrågavarande historiskt-geografisk: atlas jemte 5 ark test, icke hör ötverst.g: 4 å 4!2 rdr rimt, och hoppas utgitvaren at detta moderata pris älven skull bidraga til afsättning och spridning ar denna atlas hvilken, ehuru ej användbar för tolkskolor na, likväl genom sitt innehåll och sina ört versigter väl torde egua sig till en god bjelpreda vid historiens studium i de lärd: skolorna, äfvensom för hvarje enskild man. lör hvilken betraktelsen af verldshistoriens taflor bihehållt sitt höga värde. — ReformmötenI Göteborgs Handels. dning berättas: Sisthdne tisdag hölls i Hisings härader: tingshus ett reformmöte, som bivisiades ul en rätt talrik församling, dervid häradshördingen A. Svalauder eahälligt utsägs till ordförande. Sedan ordföranden öppnat mötet, framställde f. d. riksdagsmannen Rundbäck en kort historik öiver säväl Sverges äldre regeringsoch styrelsesätt, som ölver de i nyare tider framlagda förslag till törbättringar i vår nuvarande riksdagsordning. Ordlöranden redogjorde, elter centralkonntns sammandrag, för det nu hvilande representatioustörslaget, hvars grunder och :ördelar han för sin del förklarade vara öfvervägande goa och stora, ehuru han sade sig hysa nägra betävkligheter emot valsätiet till första kammaren. För förslaget taInde sedermera såväl hofrättskommissarien Tillander, som f. d. riksdagsmannen Erik Christensson. Näst efter dem uppträdde landstingsmannen och kommunalsiämmoordföranden Anders Nilsson i Kyrkeby med ett skriltligt anförande. I denua med bibelspråk späckade skrift yttrades bland aunat: att, antages det nu hvilande förslaget till ny riksdagsordning, så blir staten Mammons träl och Mammon statens Gud! Att under det nya statsskicket skulle allmogen blifva torpare, resten possessionater? 0. 8. v. Skritvelsen slutade med en innerlig bön till vär Herre, att Han icke mätte läta förslaget få iramgäng. Med Anders Nilsson förenade sig endast fyra liktänkande bönder ). Förgäfves sökte både ordföranden och hr Rundbäck att för dessa personer visa det förslaget vore mera demokratiskt än vår nuvarande riksdagsordning. Då uppstod en af de fyra, hemmeansegaren Carl Ifvarsson i Brunnstorp, oc: yttrade: ?Hvad vinna vi med det nya? Det vi nu ha är bra. Nu ha vi inga skatier(!). Sedan häradsdomaren Per Andreasson i Lexby härefter på ett särdeles värdigt sätt talat ör förslaget, som äfven förordudes af flera talare, framställde ordföranden den at centralkomitn uppsatta propositionen, som besvarades med ett högt och allmänt ja, utom al Auders Nilsson och hans fyra själstränder, som svarade nej, hvarpå de tvärt gingo sina färde. Samtliga de öfriga stannade qvar och tecknade sina namn under de iramlagda listorna samt beslöto om desammas utfärdande inom socknarne. — Från Hjo skrifves: Reformmötet härstädes den 15 d:s, föranstaltadt af borgm. Rhodin, för öiverläggning om det hvilande representationsförslaget, var ganska talrikt besökt säväl af stadens invånare, deribland en adelsman med säte på riddarhuset såsom caput, som af kringboeude hrr possessionater och tjenstemän. Sedan inbjudaren förklarat ändamålet med sammankomsten skreds nil val af ordförande, hvartill utsågs hr Rhodin, som derefter uppläste relormcentralkomitns cirkulär och i ett kort samt askådligt föredrag redogjorde för hufvudorunderna af det hvilande representationsrslaget och dess förhållande till nuvarande riksdagsordning. Åtskilliga skritvelser hade ingått ifrån personer, hvilka varit hindrade att personligen närvara, såsom konraktsprosten Carlen, ryttmästaren H. Fock m. fl., hvilka skritvelser nu upplästes och nnehöllo ett oförbehällsamt gillande och sodkännande af förslaget. Ordföranden ;jorde härefter förfrågan om någon önskade särskildt yttra sig i ämnet, hvarpå, då nzen anmälan derom skedde, framställdes len af central komitn föreslagna proposiion: ?Anse de närvarande den af K. M:t reslagna riksdagsordning ega sådana föreräden framfor den nu gällande, att de, emte uttalande af sin tacksamhet för K. som låtit framlägga ett med så allmänt Il emottaget förslag, anse det vara ör fosterlandet i allo vigtigt och önskvärdt, ) Det är icke första gången dessa personer väckt uppmärksamhet genom sina åsigter och åtgarder; sa voro de eniga på en kommunalstämma i Sälfve att förbanna skarpskytteexercisen. och då några skarpskyttar en sön; dagstörmiddag i ali stillhet varit ute och exercerat, läto de söndagen derpå från predikstolen i församlingen uppläsa en kungörelse, hvaiuti de törklarade sig skola åklaga en hvar, som vågade exercera på söndagen Ingifvelser till detta och mycket mera torde de möjligtvis hemta af en viss bigtfadei. som de oftas bestka,