Aftonbladet – 22 april 1865, sida 3

DANMARE. Danmarks sextonde lagtima riksdag, som varit samlad — med två månaders afbrott — sedan den 3 Oktober förlidet år, och som kort före påsk ajournerade sig för att åter börja sina arbeten som i tisdags, har genom ett öppet bref af den 15 April mot förväntan blifvit hemförlofvad. Man hade trott — yttrar med anledning häraf Dagbladet — att regeringen önskade få åtminstone ett af de förelagda lagutkasten antaget. Finanslagen och tilläggsbevillningen äro redan tilländabragta, men utom strafflagen, öfverförmynderilagen, Jagarne om den köpenhamnska inkomstslkatten, om hamnanläggningen vid Strandiby o. s. v. återstår äfven krigsskattlagen, :som man ansett oumbärlig och som, efter att ha passerat folkethinget, nu var under behandling i ett landsthingsutskott. Då resgeringen nu bestämt sig för att afsluta sessionen, måste anledningen dertill sökas i författningsfrågans öde i riksrådet. Man will veta, att det varit under öfverläggning i statsrådet, huruvida man efter grundlagsförslagets förkastande i riksrådsfolkethinget kunde och borde förnya försöket hos riksdagen, och att derom någon tid en meningsolikhet egt rum, som hotade med en allvarsam ministerkris. Väl förefaller det oss klart, att regeringen ej, efter det som passerat, kunde framlägga grundlagsfrågan i riksdagen, utan att derigenom ytterligare stärka motståndet från bondevånspartiets sida och bereda sig nya svårigheter. Men, å andra sidan kunde det nog ha varit lämpligt att låta bondevännerne, som ideligen hänvisa till sitt eget grundlagsförslag, i handling visa, hur föga böjda de öfverhufvud äro att genom någon öfverenskommelse i godo göra slut på det författningsvirrvarr, hvaröiver de så bittert klaga. — Dagbladet kastar på bondevännerne skulden för den långa riksdagssessionens resultatlöshet och för fortvaron af den onaturliga delnimgen af landets angelägenheter mellan twå författningar och tva representationer. Samma dom uttalar Dagstelegrafen i ännu starkare ord. Sistnämnda blad hoppas, attt den genom förkastliga medel framkallade:, upphetsade stämningen bland landtbefolkningen snart skall slå om och vända sig ?mot dem, hvis Bornerthed har gjort det dem umuligt at forstaa Landets Stilling, men hvis Indbilskhed dog har veret saa stor, at de ikke have veget Tilbage for det Ansvar, man paadrager sig ved at Tvinge Statsskibet ind 1 saadanne Sker som dem, hvori det nu staar fast?. Generalmajoren August Baggesen, son af Jens Baggesen i hans första äktenskap med Hallers dotterdotter, har aflidit. Hans militär-geografiska handbok öfver ?Den danske Stat? och biografi öfver hans berömde fader, hvilkens samlade arbeten han utcifvit, ha förvärfvat honom ett aktadt namn inom litteraturen, hvilket — säger Feedrelandet — hvarken hans olyckliga deltagande i 1850 ärs krigshändelser (B. anförde en brigad i slaget vid Idsted) eller hans slappa förvaltning såsom kommendant i Rendsborg några år sednare kunna beröfva honom. Det bekräftar sig, att hr Fr. Krebs, som sedan den 15 Oktober huserat i Berlingske Tidende, nu lemnat detta blad, som äter öfvertagits af gamle Nathanson. Denna regementsförändring, närmast föranledd af hr Krebs passionerade försvar för Heltzen och dermed förbundna opposition mot regeringen, egde rum den 18 April, årsdagen af stormen på Dybböl. Naturligtvis äro karakteristikerna af hans verksamhet ej synnerligen smickrande, men Dagbladet förespår att han, återkommen till sitt kära Skjelskör, skall mottagas vid den utanför staden uppförda triumfbågen af hvitklädda flickor, som till hans och reaktionens ära gå baklänges?, medan redaktören för Skjelskörs avis håller festtalet. Till följd af derom uttalad önskan af ryske tronföljaren har hans trolofvade prinsessa Dagmar i sällskap med sin mor afrest till Nizza. —— re UTP ERTE RR