Aftonbladet – 22 april 1865, sida 3

)hvari vi blilvit vana att fatta detta orc Jutan fria andliga föredrag, till form oc anda närmast anslutande sig till Colani: Chaplins och deras själsfränders. Hvad sor i första rummet utmärker dem är att de är predikningar för vär tid, ämnade att tillfreds ställa religiösa behof som på det närmast sammanhänga med tidens hela andliga med vetande. Vi mötas der af en frisk, krafti och stärkande anda, lika fri från sentimen talt pjunk som torr dogmatism. Menniskan ställning som individ och medborgare bely ses der ur synpunkten af en i djup oc sann mening kristen verldsåskådning: de är, kort sagdt, föredrag, flutna ur en lef vande erfarenhet och ett varmt hjerta oci ställda till lefvande menniskor. De mot svara för mycket ett tidsbehof för att dee här som i sitt hemland, England, skull finna en talrik krets af vänner och läsare Kolare-praktika. Fyratio enkla och kortfattad reglor för kolningsarbetare. Af C. A. Smit (Stockholm 1865.) Vi anmäla här en skrift, som är ämna att sprida nödig insigt i fråga om bedrif vandet af en i vårt land ganska vigtig nä ringsgren, kolningen. Sverges årliga kol tillverkning uppgår till två millioner läster d. v. 8. till ett värde at omkring 10 millio ner riksdaler. Genom ett omsorgsfullar och mera rationelt förfaringssätt vid kolnin gen, hvarigenom man kan ernå ojemförlig bättre kolningsresultater vid för öfrigt likt förhållanden, är det sålunda möjligt att be reda landet en icke ringa materiel vinst och åstadkomma besparing af skog. I jembredc med kännedomen om fordringarne för er mera principenlig skogsskötsel och skogs förbrukning i allmänhet ha visserligen äf ven riktigare åsigter i fråga om kolning fåt insteg i vårt land och torde efterhand vinn: någon utbredning genom personer, som ge nomgått kurser i skogsvetenskapen. Till de ras och i allmänhet till bildade skogsegare: och skogsförvaltares tjenst står en litteratu rörande detta ämne på flera språk, Jlikson man redan har några aftandlingar rörande ämnet på sveneka. Men deremot sakna: helt och hållet hvarje handledning för den siora mängd af kolare, som sjelfva bedrif ver kolningen på egen hand, såsom de lär af far och farfar, och hvilka utan tvifve producera den längt öfvervägande qvantite. ten af det kol, som åtgår i vårt land. Del är denna brist, som ofvanstående lilla ar. bete afser att fylla. Författaren, som är jägmästare öfver Falu bergslags skogar, ha deri sökt tillgodogöra den erfarenhet, har vunnit i sin praktiska verksamhet och läm. pat de principer, som en sund teori gifver vid handen, på våra förhållanden och för arbetarens fattningsförmåga. Skriftens titel angifver att den endast afser att vara en nödtorftig praktisk handreda för kolningsarbetaren. Att den är fullkomligt fri från allt det skrockfulla, som vid sidan af mycket sundt och riktigt ingick i de gamla så kallede bondepraktikorna, behöfva viknappast tillägga. Ehuru författaren egentligen endast lemnar korta reglor för förfarandet och icke afser någon fullständigare utredning och förklaring, uppsfäller han dock dessa reglor så, att det i de flesta fall äfven blir klart, hvarföre man förfar så och så. Reglorna äro verkligen enkla och kortfattade, språket är klart och koncist såsom det höfves i en dylik folkskrift, så att vi tro att hvarje kolningsarbetare, com kan läsa, bör kunna med lätthet förstå och tilllämpa föreskrifterna. Vi helsa med nöje denna förtjenstfulla lilla skrift, liksom allt annat, som går ut på att i vidsträckta kretsar sprida ljus och nyttiga insigter i praktiska ämnen