genom europeiskt inflytande, har grundats på I följande särskilda omständigheter: nemligen 1:o. Det af lord Elgin uppgjorda fördrag, som undertecknades uti Tiensin den 26 Juni 1858, och enligt hvilket engelska undersåter ega rätt att, utom i de förut öppnade fem traktathamnarne Canton, Amoy, Foochow, Ningpo och Shanghai, bosätta sig och idka handel jemväl på följande platser nemligen: Newchong, Tangchow, Formosa (ön), Swatow och Hainan, på samma gång hamnen Chiukiang och floden Yangtzekiang genom samma fördrag öppnats för sjöfarten; 2:0. De fransk-engelska flottornas framgång vid Taku (fästningen) 1860 och de allierade armåernas framträngande till Peking, hvaraf följde freden i Peking, samt europeiska ambassadörernas rättighet att ständigt vistas i hufvudstaden, en artikel af lord Elgin införd redan uti 1858 års traktat, men på kinesiska regeringens enträgna begäran sedermera ändrad i så måtto, att ministern endast periodvis finge vistas i hufvudstaden. Utom förut nämnda hamnar öppnades nu äfven för europeiska handeln: Tiensin, Chufoo, Kingkiang och Hankow, de tvä sistnämnda vid Yangtzekiang, hvarpå utan tvifvel flera andra snart komma att följa; 3:0. Det uti Kina tilltagande behofvet af eu1opeiska manufakturvaror, hvilket behof kommer att ytterligare nu ökas i samma mån europåer tillåtas att intränga i landet och begagna e stora flodoch kanalkommunikationer, som der förefinnas. Oaktadt sålunda handeln i Shanghai och de sedan år 1858 öppnade hamnar under de sednaste fem åren i så förvånande grad tilltagit, torde dock densamma, långt ifrån att hafva nått sin kulminationspunkt, snarare kunna anses vara i sin linda. Det stora taepingupproret, som under en längre följd af år rasat i trakten af Yangtzekiang, är bland andra en omständighet som i sin mån fördröjt handelns större utveckling såväl derigenom att det hindrat trafiken på floden, som derigenom att landet rundtomkring, det mest silkesproducerande i hela Kina, ständigt varit utsatt för härjningar. Sedan dock numera Nankin, taepingarnes så kallade hufvudstad, fallit uti impenialisternas händer, kan emellertid upproret anses qväfdt och de få återstående taepingar anses såsom endast flyktingar), i följd hvaraf också hela Yangtzekiang blifvit fri; landtbetolkningen kan nu åter egna sig åt silkesoch teodlingen, och de vid nämnda flod belägna städer, som af taepingarne blifvit brända och förstörda, komma ånyo att resa sig ur sina ruiner och uppblomstra som handelsplatser, der europåer snart torde komma att bosätta sig. Den 700 engelska mil långa kanal, som förenar mellersta och norra Kina och som blifvit förstörd af taepingarne, skall snart åter ses iståndsatt och tillika med Kinas andra vidsträckta vattenkommunikationer befaras af talrika ångbåtar under europeiska nationers flaggor, spridande europeiska varor af alla slag och utbredande civilisation vland en befolkning som utgör nära en tredjedel af hela menniskoslägtet. Tänker man sig vidare den tid, troligen ej långt aflägsen, då jernvägar komma att korsa detta vidsträckta rike 1 alla direktioner och kanske öfver Siberien förena det med Europa, kan man knappast göra sig en föreställning om den ut: veckling handeln här skall kunna beredas. Det är visserligen sannt att den kinesiska karakteren är föga mottaglig för de förbättringar, som den europeiska handeln och civilisationen erbjuda dem i så många afseenden. Folket är nemligen så egenkärt, att det med motvilja, man kan nästan säga med afsky, betraktar barbarerna eller utlänningarne samt deras sträfvanden. Men dessa fördomar liksom mycket annat måste och har till en stor del redan gifvit vika i de trakter, der europeer längre tid varit bosatta. De allierade armeernas marsch till Peking bidrog i sådant afseende ej litet till att förödmjuka det kinesiska högmodet, och såsom ett talande bevis på handelns och industriens makt må äfven nämnas, att sedan för omkring 10 år tillaka en ångbåt, som börjat göra resor mellan Canton och Hongkong, dermed måste upphöra, emedan kineserna ej ville begagna sig af denna barbariska maskin, utan föredrogo att göra resor på sina segeljunkar, så hafva nu trenne stora amerikanska ängbåtar fullt upp :tt göra på denna linie och hundratals kineser begagna sig dagligen af desamma. Hvad idoghet, snillrikhet och förslagenhet beträffar, är det alltförväl kändt att kinesen i sådana afseenden icke lemnar något öfrigt att önska. Dessutom finnas uti städerna Batavia och Singapoor m. fl. bevis på hvad en kinesisk befolkning, under inflytandet af europeisk c vilisation, kan uträtta. Tager man nu allt detta i betraktande, så är Kinas framtid såsom handelsplats af så stor vigt, att detta land väl bör omfattas med största intresse af hvarje stat i Europa, som hyser anspråk på att idka handel och sjöfart i större omfäng. På ön Hainaus norra kust ligger Kiungchaw, der ännu nästan ingen utländsk handel eger rum. Platsens förnämsta handel består i importen af ris från Cochin-Kina, opium och bomullstyger från Honkong, och föres mestadels medelst kinesiska junkar. Macao. Denna alltsedan 1580 portugisiska besittning, belägen vid Cantonflodens utlopp, var för 200 år tillbaka en rik och blomstrande handelsplats, förnämligast riktad genom handel med och särskildt guldutförsel från Japan, då detta land var öppnadt för Portugal, Spanien och Holland; Macao har sedermera successivt kommit i förfall ända till det första kinesiska kriget 1841 och 1842; men började derefter i någon mån resa sig och hade troligen, om det då förklarats för frihamn, blifvit en lika vigtig handelsplats, som dess granne Hongkong nu är. Den förklarades för frihamn tolf år senare; men då var det för sent, ty under tiden hade Hongkong redan blifvit hufvudorten för den kinesiska handeln, och Macao är nu snarare att anse som Kinas förnämsta badort och rekreationsplats, dit en stor del af Hongkongs europeiska befolkning begifver sig under sommaren, än som handelsplats. Ännu återstår dock för Macao, förutom en lifligare kusthandel, genom hvilken opium och bomullstyger af kineser smugglas in på fasta landet, en temligen stor texport. All Kinas handel med Portugal, äfvensom en del af den med Spanien bedrifves äfvenledes genom denna hamn. Örlogsfartyg, med undantag af de engelska, begagna sig ofta af dess redd, såsom mycket helsosammare än Hongkongs; men Macaos hamn är liten och inloppet till den grundt. Dess redd är öppen och ?) Sedan dessa anteckningar nedskrefvos, har den 18 Mars hit ankommit underrättelser att taeingarne i större antal samlats 1 provinsen Foien, isynnerhet i trakten af fördragshamnen Amoy. (Se Postoch Inrikes tidningar för den 14 Mars.) Det är likväl att hoppas att dessa underrättelser äro något öfverdritna och att det endast är de sista dödsryckningarne af ett i det närmaste qväfdt uppror, till hvilken åsigt man äfven kan hemta skäl deraf att af de 4 engelska örlogsfartyg som enligt samma underrättelser blifvit beordrade till Amoy äro 2:ne nemligen Swallow och Dove sjömätningsfartyg, troligen ditkomma alldeles oberoende af dessa till: dragelser; de 2:ne andra Janus och Ilami äro : smärre kanonångbåtar. Skulle engelske amiralen fruktat några allvarsammare förvecklinar, hade han troligen ditkommenderat ett par orvetter.