Aftonbladet – 20 april 1865, sida 2

terna, så att du ej lemnar brefven i orätta händer. Oroa er ej, sefior.5 Då du uträttat dessa ärender går du till Marcellina. Hon, som...4 Hon, ja, som jag förbjudit att på dagen besöka mig; det Joktadt ber du henne genast komma hit. Det skall ske, setior. Omkring klockan tio bör du vara tillbaka, och ifall jag då ej är uppstigen, väcker du mig Ja, sch Men innan du går, så säg till att man väcker mig ifell någon kommer och söker mig. Och ru blott ett ord ännu. Jag vet hvad ni vill säga, seiior4, sade Firmin och lade med uttrycksfull blick ett inger på munnen. Det fägnar mig att du vet det och att du ej glömmer det. För att förtjena mitt förtroende och min tacksamhet är det nödvändigt att antingen vara utan tunga när så behötves eller ock att haiva ett hufvud af jern för att tåla härda stötar. tJag vet det, cefior. Godt; gå nu och lägg dig. Klockan var tre qvart till fyra på morsonen då Daniel stängde sin sängkommarlörr och öfverlemnade sig åt sömnen, efter n natt, som för honom medfört större anträngninger till Kropp och själ, än mången innan på ett helt år behöfver utkämpa. FJerDE KAPITLET. Måltidstimman. Vid samma tid, natten mellan den 4 och Maj, då de tilldragelser vi ofvan berättat gde rum, inträffade några icke mindre vig