Aftonbladet – 15 april 1865, sida 2

AMALIA. Roman i tvenne delar. Ar Jose Mårmol). 1 rummet bredvid stod det präktiga toilettbord, hvars förgyllda porslin och kristaller Daniel några ögonblick förut hade bragt temligen mycket i oordning. På motsatta väggen stodo tvenne stora mahognyskåp med spegeldörrar och midt på goltvet ett badkar af marmor. En stor halmstol bredvid badkaret, en soffa i rummets ena hörn, en liten marmorspisel i det andra, samt några stolar, klädda med hvitt damast, inväfdt med guld, fullbordade möbleringen i detta rum, på hvars väggar syntes åtskilliga värdefulla landskapstaflor. Två stora fransyska porslinsvaser voro fyllda med blommor och på fotställningar af jakaranda stodo åtta rökelsefat af ciseleradt guld, af ett beundransvärdt rikt och smakfullt arbete; de voro från Peru. Bredvid ett af de stora mahognyskåpen var en liten tapetdörr, som förde till det rum Luisa, Amalias unga kammarjungfru, bebodde. Amalia, åtföljd af sin kusin, gick sakta genom detta rum, öppnade en dör: utåt trädgården, gick tvärt öfver denna och till en port, Kvilken hon låste upp med så litet buller som möjligt. Inkommen ienlång korridor, förde hon Daniel till slutet af densamma och inträdde i en väl möblerad sängkammare. 4Härt, sade hon, Sbodde någon tid en slägting till min make, som kom ifrån TuSe A, B. n:r 83—85