infyta dock på S:t Thomas årligen betydliga summor till statskassan. Dessa tjenade förr uteslutande att rikta Danmark, och ön hade sjelf föga eller intet godt deraf. Detta förhållande är nu ändradt, och efter hvad man sade mig, aflemnas numera endast 28.000 om året från S:t Thomas till moderlandet. Hvad deröfver inflyter, fär ön sjelf behålla. S:t Croix återigen, den största af Danmarks vestindiska öar, delar, oaktadt sin bördighet, med S:t Barths egenskapen att ej inbringa något, och är det med knapp nöd debet och kredit der gå ihop. En indirekt fördel härflyter till Danmark frän besittningen af dessa kolonier derigenom, att många unga danskar bege sig ut dit, och vanlicen efter 10 å 12 års affärsverksamhet återvända hem med ett samladt kapital som ökar nation. llörmögenheter. Arbetsklassen utgöres till största delen af färgade, och dessa, sin natur trogna, arbeta jemnt och nätt få mycket eom erlordras för att ej svälta, tillbringande återstoden af tiden med att sofva eller steka sig i solen. Med de höga arbetslöner som gälla här och de få behof dessa mnaturbarn ha, är 2 å 3 dagars arbete i veckan nog att betäcka alla deras lefnadsomkostnader. I denna de fria negr.rnas lättja och obenägenhet för ihållande arbete ligger förnämsta hindret för en slafemincipution ide delar af nya verlåen som fortfarunde odlas med slafarbete. Hura många kloka och filantropiska män ha ej förgåfves bråkat sin hjerna öfver denna gordiska knut, som a mängden förklarats olöslig så länge jorden ej är tätare befolkad än nu. Hvad under emellertid om södra Nordamerikas och Cubas plantageegare, med den på deras vestinviska grannars bekostnad vunna erfaren heten för ögonen, med all makt arbeta emot en föräudring, som med ens skulle till en obetydlighet nedsätta värdet på deras ärfda egendom. I sanning, deras svåra ställning förtjenar ett erkännande äfven af dem, som bjertligast afsky slafveriet. Liksom S:t Barths, så är äfven S:t Thomas, sedan skogarne som i fordna tider betäckte ön, bluvit fällda, numera torr. Landtbefolkningen är obetydlig och odlingen i aftagande. Stadens 10 å 12,000 invånare få sina fiesta förnödenheter från andra ställen. Ett ypperligt hotell finnes, äfvensom en med bibliotek samt med danska, engelska, franska och tyska tidningar försedd klubb — ?8:t Thomas Athengeum? — till hvilken vi gästfritt inbjödos. Fästnirgsverken tyckas vara något ansenligare än Barthelemys Gustafsvärn; men det är ock allt hvad jag tror man kan säga till deras fördel. Naturligtvis bära de nan på Christian och Fredrik. Den a: 128 man hestående garnisonen rekryteras i Danmark för 7 års tjenstgöring härute. Vid slutet af denna tid ha de flesta vanligen blifvit fästade vid stället med svarta band?, och stanna så qvar. I hamnen låg vid vär dervaro ett svenskt och några norska handelsfartyg, som alla ditfört stenkol, samtaf örlogsmän endast en spansk mindre ängkorvett. Sedan något vatten blitvit intaget och kolför ädet kompletteradt, var fregat.en redan den 9 Februari på aitonen åter segelklar. Några fall af sporadisk gul feber hade före vår ankomst egt rum ombord ä fartyg i hamnen, utan att dock vidare sprida seg. Ett par patienter qvarlägo på hospitalet i land, men för öfrigt var helsutillståudet godt. Den 10 på morgonen lättade viankare och gingo till sjös, efter att endast i två dygn ha gästat S:t Thomas. Seglingen gick nu sydvardt om öarne Porto-Rico och S:t Domingo. Vädret var ostadigt och alldeles ej af den inom passad vindarnes område vanliga beskaffenheten. Stiltje, variabla vindar och regnbyar uppvaktade oss successive; men icke desto mindre gick det temlhgen raskt undan, så aut vi redan den 11 på middagen voro tvärs för vestra udden af Hayti, och den 15 i dagningen gjorde a7 kusten af Cuba, mellan Guantaaamo och San Jago, sedan den sydvestliga ström, som vanbgen brukar sätta ner genom Monapassagen (mellan Cuba och Hayti), lemnat oss oantastade. Eiter att samma dag v.d middagstiden ha eldat upp, och derefter, strax utanför inloppet ha lätt lots ombord, styrde vi in geuom den trånga och krokiga farleden till San Jago de Cuba. På hög .r hand ligga tätt vid inloppet trenne m delödslika fästningsverk, Morro Castle, Estrella del Mar och S:ta Catharina, af hvilka det förstnämnda, som är det yttersiu och starkaste, och öfver hvilket spanska flaggan — rödt och gult, ?blod och guld? — svejar, skulle vara ett ypperligt studium för en dekorationsmålare. Hvarthän ögat vandrar möter den vanliga täta tropiska växtligheten; men på det alfständ, på hvilket tregatten håller sig från stränderna,smälter allt tillhopa i ett ruggigt grönt täcke, mot hvilket endast aloöns här och der uppstickande höga och rikblommiga gula stänglar kontrastera. Längst borta till venster ser man de djerfva konturerna 8f Sierra del Cobre, en bland de högre delarne af den Cubanska bergskedjan som i sina högsta spetsar reser sig mellan 8 och 9 tusen fot ötver hafvet. Allt emellanåt, då fregatten passerar någon af de talrika prickar, som utmärka farleden, lyfter sig derifrån med ovig flygt en klumpig pelikan, som, med sin stora hängande Shakpäse? och tunga lekamen, erbjuder en så skarp motsats som möjligt mot de af dess confratres — fiskmäåsarne och tärnorna nemligen — vid hvilka vi hemma äro vana. Småningom utbreder sig framför oss den rymliga hamnen : ed dess talrika handelsfartyg — af hvilka ett visar svensk och trenne norsk flagg — och längst inne till höger syns omsider staden med dess låga hvita, blå och gula hus. Kl. 3 faller ankaret och kort derefter dånar saluten för spanska flaggn. I hamnen lågo för tillfället eniast tvenne spanska örlogsmän, så framt man ej. af en i gedant fall alltför längt drifven aktning for tallen storhet för en sådan vill räkna skrofvet efter ett gammalt linieskepp, San Paolo, som endast undslapp den ryktbara olycksdagen vid Trafalgar får att sedan det I en orkan