Aftonbladet – 10 april 1865, sida 3

Öyt TP VM AO a er ar TD tillfredsställelse kunna säga att de i allmänhet varit gagnande samt nästan utan undantag blifvit ärligt och redbart förvaltade. Man kan ej annat än glädjas åt detta lyckliga förhållande då man läser de, beklagligen rätt ofta, förekommande underrättelser från andra länder om de försnillniogsförsök, hvilka större eller mindre bolag varit utsatta. Något hvar torde häraf inse, att våra aktiebolags fortgång och ytterligare nya sådanas bildande, kunna med allt skäl räknas till de frågor som äro förtjenta af allmän nppmärksamhet. Men det har icke ansetts vara nog med det intresse som enskilda individer kunnat skänka ett eller annat af en hvar mera specielt kändt bolag. Det har jemväl befunnits lämpligt att bilda något som man skulle kunna kalla: bolag för att taga kännedom om och intressera sig uti andra aktiebolag. Sådan synes hafva varit den tanke som först upprunnit hos Isaac Pereire, stiftaren af den franska 7Credit mobilier?. Ganska få stiftelser för industrielt rftemål hafva rönt så mycket både beröm tadel, och ehuru begge delarne varit välförtjenta, så anses likväl. numera detta bolags storartade verksamhet hafva varit ganska gagnelig. Detta bolag åtager sig att mot säkerheter gifva stora förskotter till anåra bolag, eller att, genom inköp af aktier i andra bolag, taga del uti dem. Den aksiehandel, som bedrifves af en Credit mobilier, kon blifva af stort gagn ej blott för anIra aktiebol g utan jemväl för allmänheten. Det är nemligen att förmoda att en Credit mnobilier, som är rädd om sin egen kredit. icke lånar sin medverkan till något annat aktiebolag, utan att först hafva tagit en s0ggrann kännedom om dess ställning, och det är jemväl att förmoca att allmänheten ned större trygghet bör kunna köpa aktier af en Credit mobilier, emedan densamma ej -orde kunna våga lemna andra än tillförlitiiga nppgifter om det bolag, hvars aktier atbjudas. Det är ock ganska sannolikt att en Credit mobilier eger till sitt förfogande personer med erforderlig sakkännedom : för att kunna både genomsränga och bedöma ndra aktiebolags verkliga ställning. De aktiebolag som ej kunna vinna genom belysningen aktå sig vanligen för att. komma 1 beröring med en Credit mobilier, som lyesats förvärfva anseende. Hvad man egenthgen förebrått den franska Credit mobiliern är att, dels hafva spekulerat i statspapperens stigande och fall; dels att hafva drifvit handel med tecknade aktier i företag som ännu ej fuvnits till i annan form än en lofvande prospektus. Det är lika ogörligt beräkna framgången af företag innan de blifvit påbörjade som att förutsäga statspapperas stigande eller fall. Det ligger i sakens natur att ett dylikt bolag mäste förfoga öfver så betydliga tillvängar, att det aldrig blifver bragt till forcerade försäljningar. En liten eredit mobiiier blir derföre alltid vanmäktig och stanpar oftast, såsom varit händelsen med åtskilliga dylika i Tyskland, vid att göra ban siraffärer i stället för credit mobilieraffärer. Så beskaffade inrättningar blilva då, liksom wllting annat, som ej uppfyller sitt ändamäl, må anföras, att den franska, som har ett sapital af sextio millioner franes, lemnade är 1863 nitton millioner francs i nettobehållning samt år 1864 ej fullt åtte millioner. Under tio års tid ansåg man i Ensland Pereires stiftelse såsom en såpbubbla, hvars bristande man trodde sig inom kort lå bevittna. Denna storartade slutscen har dock cke inträflat och torde ej heller komma att nuträffa. Väl hafva aktierna, som ursprungigen blifvit utställda å 500 francs, stigit inda till 1700 franes och derifrån åter fallit ill 700 francs, allt på grund af mer eller mindre lyckade affärer. Men den franska :redit mobilier har dock under allt detta visat sig ega en spänstigbet, som gör mer in sannolikt att den kommer att fortgå i in gagnande verksamhet. Sedan engelsnännen fåfängt försökt bortresonera det bestridliga faktum att dylika institutioner iro till sin id och grund riktiga, samt följsktligen kunna, då de u ed klokhet handhatas, gagna, etablerades i London ej mindre in trenne ganska storartade credit mobilieer, hvilka nu under ett par års tid fortgått ;ch utvecklat en ganska storartad verksamret. För omkring ett år sedan stiftades i Göteorg det Skandinaviska kreditaktiebolaget. Jetta bolag har uti 2 af dess fastställda olagsordning följande bestämmelser: ?1:o. Alt medverka till anskaffande af nedel, som upptagas i form af statslån ller tör kommuner och korporationer. 2:0. Att taga del i sådana lån och att öpa och sälja andelar deri. 3:o. Att köpa och sälja aktier och oblialioner, utgilna af lagligen konstituerade öreningar för upptagande af lån mot säkeret i fast egendom eller för utförande af förre industriella företag. 4:0. Att genom penningförsträckningar efordra företag af sistnämnde eller dermed ikartad beskaffenhet, ehvad de utföras at olag eller af enskilda personer.? Man finner häraf att denna institution rean har Jagligt berättigande att drifva så eskaffade affärer som tillkomma en credit nobilier. Hittills har detta bolag endast ysselsatt sig med bankiraffärer, och i beraktande deraf, att ännu endast en million iksdaler är af aktieegarne till grundfonden nbetald, har det ej kunnat göra annat. Då et nu förspörjes att bolagets styrelse lärer afva för alsigt att här i Stockholm öppna tt afdelningskontor, taga vi för gilvet bäde tt bolaget genom inbetalningar förstärker itt tillgängliga kapital samt att bolaget söer i alla aiseenden motsvara stittelsens ndamål. Dit räkna vi, sedan bolaget rean lyckats medverka till upptagaudet af äde statslån och lån till kommuner och orporationer, att jemväl köpa och sälja aker och obligationer. Den fondbörs, som sean någon tid en gång i månaden hålles, ch som synes tillvinna sig en ökad uppvärksamhet, saknar dock, hvad priserna etydelselösa. En credit mobiliers inkomster , ör året kan betydligt variera; exempelvis svindlerier och bedrägliga förvaltningar, för IRL DA OR TA Nr fr 1 HA DH sa fo DÅ 5 0 MP LL rem eträffa, ännu all hållning. Vid ett och umma tillfälle händer att samma slag värde