to okRe ke ee 08 RR fn RN I Holstein til eloch emot annexionen. Dess innehåll anglvitves i korthet sålunda: BSlesvig-holsteir jnarne fordra först och fr ör sig förnya Napoleons triumfer. Nu upp-IH stod följande ordstrid: så En röst: Detta har han icke sagt. in X Havrincourt: Han har sagt det. : Jules Favre: General Cavaignac var ädel och egennyttig, och det är säkert att han icke ville vända Frankrikes framgångar sig till godo. fr d Havrincourt: Om hr Jules Favre ville låta ph, mig tala, skulle han få se, att det ofta är beM slagligt att afbryta för tidigt. . Jules Favres: Det är icke rätt att offentliggöra Mt örtroliga samtal. Ce Presidenten: Hr dHavrincourt har börjat med B seneral Cavaignacs beröm, men jag ber honom sk lock att icke gå alltför mycket in på enskilda samtal. i ut d Havrincourt: Det är ett politiskt samtal, och la skolen finna, att det gör generalen all heder. te Han sade till mig: Jag kunde ha lycka och bli la en stor general; men jag har icke fört någotto krig. Hvarföre? Derföre att jag var öfvertygad, ,; att republikens tillintetgörelse skulle framgå ur! detta krig. Derföre förblef jag lugn och uppPp offrade åt mitt land hvad jag mest i verlden hi kunde önska. Såsom I sen, är detta samtal!h mycket hedrande för generalen. Men det har ef bevisat för mig, att republiken saknar förmåga 1; att skänka Frankrike fred inom landet och makt utomlands. I, sjeltva verket förblefvo vi overksamma, när Österrike föll in i Italien. Här sen I, mina herrar, hvarthän tendensen att alltjemt utsträcka våra friheter hade ledt. Efter konstituerande församlingen kom den lagstiftande; men hon uträttade ingenting. Den andra December kom ändtligen, och fandet väntade den. Picard: Tala icke om den 2 December! Mäånga röster : Jo, jo, tala derom! Stastministern Roscher: Ni kan lika gerna tala om den 2 som om den 10 December, ty den allmänna rösträtten har helgat dessa båda data. Jules Favre: Rättfärdigar ni då den 2 December från lagens ståndpunkt? Statsmin. Ruher: Vi tillintetgjorde den dagen faktionerna och skola åter tillintetgöra dem, ifall så måste ske (Mycket bra, mycket bra!) Jules Favre: Vågar ni säga, att ni skulle handla på samma sätt mot denna kammare, om den skulle motstå er? Vågar ni det? Ernst Picard yttrar midt under larmet några ord, som vi ej förstodo. (Dessa ord voro: den 2 December är icke ett datum, utan ett brott! men den ofhciella berättelsen vill ej meddela 1 dem.) Många röster : Till ordningen! till ordningen! FE Haentaens: (fordom lönnmäklare vid börsen, v derefter millionär och marskalk Magnans måg): t Hr president! låt hr Picard förklara de ord, han I 4, yttrat. ; Granier de Cassagnac. Hr Picard har uttalat f ord, som måste återtagas eller förklaras. Grefve d Ornano: Ord, som såra kammarens a känslor. c Presidenten : Man meddelar mig, att hr Jules c Favre uttalat ord, som jag ej har hört och hvilka framkalla kammarens protester. (Jules Favre g skall ha instämt i Picards yttrande och utropat: ! ett brott mot lagen, mot samvetet och mot 1 c Å k l S r PS a ( ce mr mA mhmO menskligheten.) Gramier de Cassagnae: Han har betecknat den 2 Dec. på ett sätt, som vi ej kunna tåla. Några röster: Det är hr Picard som yttrat dessa ord! (Orediga rop på alla håll.) Garnier-Pages: Hvarför utmanar man oss alltid! (Larmet tilltager alltjemt.) Presidenten: Oväsendet är högst besvärligt. s Det hindrar presidenten att höra de uttryck, som kunna undfalla några medlemmar. Jag förklarar, att jag icke hört hr Picards ord, sannolikt till följd af larmet. Många röster : Men vi ha hört dem. Presidenten: Jag har derföre lagt dessa ord i munnen på hr Jules Favie. Jag begär af den hedervärde hr Picard, att han återtager eller förklarar dem, ifall han yttrat dem, emedan jag eljest blir nödsakad att kalla honom till ordninfam (Mycket bra, mycket bra!) Och jag ber ammaren att iakttaga det största lugn och ha tålamod, ty eljest kan presidenten ej fu!lgöra sin igt. Pp Picard: Då min hedervärde kollega hr dHavrincourt uttalade det för er bekanta datum, protesterade jag deremot, men icke allenast derföre, att han nämnde detta datum, utan äfven derföre, att han sade, att den försiggångna händelsen var väntad af hela landet. Många röster : Ja, ja, det är så. Picard; Jag har protesterat deremot och har sagt: Tala ej om detta datum, ty ni skall då tvinga oss att träda upp och säga hvad vi tänka derom. Många röster: Säg det, säg det! j Picard: Jag hvarken söker eller fruktar så: dana tillfällen ; jag har ej kommit hit för att tala om den 2 December, och om regeringen förskrefve sig från den 2 December, skulle jag ej I: vara här; hon förskrifver sig från den 10 Dec., från folkets val, för hvilket jag böjer mig. Jag skulle således icke ha tillagt något till det atbrytande, jag tog mig friheten göra, om icke statsministern ansett sig böra säga, att faktionerna den cagen blefvo besegrade. Och först då svarade jag statsministern med ett ord, som min heder förbjuder mig att återtaga, men som jag af aktning för församlingen ej vill upprepa. Många röster: Detta fattades ännu! Statsministern Rouher: Ni talade först och jag svarade blott er. Presidenten: Jag känner alltför väl min hedervärde kollega Picards lojalitet för att kunna tro, att han vill draga sig undan bakom tvetydigheter. Picard: Ingenting tvetydigt finnes för handen. Presidenten: Hr Picard har säkerligen velat säga, att uttrycket undfallit honom. Jag erkänner, att han på detta sätt velat skatta åt den aktning, som den parlamentariska anständigheten krälfver och hans närvaro bland oss ålägger honom. (Picard gör ett formligt bifallstecken.) Presidenten: Jag uppmanar hr dHavrincourt att iortfara. Granier de Cassaanac: Men det är omöjligt att starma härvid. Uwtrycket måste återtagas eller förklaras. Jules Favre: Till ordning hr de Cassagnac! (Larm.) Granier de Cassagnae: Jag fordrar formligen, att kammaren höres om ordningsropet mot hr Picard. Noubel: Ja, man måste rådfråga kammaren. (Förfärligt och långvarigt tumult. Alla skrika biver hvarandra: man förstår knappt ett enda ord.) Presidenten: Hr Picard har genom en ganska betecknande åtbörd, hvilken ,hela kammar ren sett, förklarat, att orden undfahit honom. Flera röster: Han har icke sagt det. Andra: Nog, nog, det är slut med saken. Etter nägra ytterligare ordvexlingar förklarade slutligen Picard, att han fann den känsla, hvarmed presidenten framställde hvad han sagt, vara riktig och att han gjort ett bifallstecken, hvarpå presidenten förklarade saken slut och uppmanade dHavrincourt att fortsätta sitt anförande. TYSKLAND. Den 27 Mars samlades i Berlin åtskilliga medlemmar af Frankfurts ?trettiosexmannautskott? jemte delegerade från de schleswigholsteinska föreningarne och preussiska oppositionen, för att besluta om ett nytt nationaltyskt progr i fråga om Schleswigförmån för augustenborgaren kor mL nst sin hertig av